- I vårt fall rör det sig om 140 000 ton bottensediment, förorenat med kvicksilver. Platsen ligger i Notviken där föroreningarna har uppstått efter en fabrik som tillverkade träslipmassa för export till engelska pappersbruk, berättar Mikael Öhman, projektledare för projektet Karlshäll i Luleå.

Ett tidigt stadium
Men Luleåprojektet har inte kommit lika långt som Miljöprojekt Valdemarsviken. Av den anledningen ansåg Luleåföreträdarna att det fanns möjlighet att inhämta kunskaper och erfarenhet i ett tidigt stadium till gagn för deras eget projekt.

Luleåprojektet beräknas kosta 120 miljoner  Huvudstudien är genomförd, men än så länge har man inte stött på någon kritik mot projektet.

- Vi kommer, precis som i Valdemarsvik, att under resans gång informera om arbetet och jag tycker att Valdemarsvik gör det på ett föredömligt sätt. Jag är imponerad av informationscentrumet, som finns i Sjöhuset. Dessutom är det mycket intressant att, som Valdemarsvik har gjort, informera i samarbete med kulturen, säger Lenita Ericson, ordförande i tekniska nämnden i Luleå.

Renare Mark
Att företrädarna för Luleå kommun hamnade i Valdemarsvik för två dagars projektstudier går att finna i forumet Renare Mark, som skapar erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning inom ämnet förorenad mark, där även muddring och sjörelaterade föroreningar ingår.

Frågan är då om de kommunala kontakterna kommer att fortsätta.

- Hur processen fortskrider här i Valdemarsvik är även värdefullt för oss. Jag är helt övertygad om att vi kommer att hålla kontakten, säger Lenita Ericson.

Olika saneringsprojekt
Mikael Öhman understryker också vikten av projektet Renare Mark, som på nationell nivå knyter ihop olika saneringsprojekt.

- Ja, även i Norden och Europa. Genom detta lär vi av varandra inom ett förhållandevis nytt område, där metoder ständigt utvecklas genom forskning.