Fabriken i Loddby, som nu klassas som ett riskklass 1 objekt, tillhörde på sin tid Holmen, men verksamheten upphörde 1977 och fabriken revs 1983.

Nu närmre 30 år senare ska man ta hand om de markföroreningar som verksamheten i Loddby förde med sig.

Kisaska med arsenik
Utredningen som ligger bakom det här projektet har utförts av Holmen och visat att marken fläckvis är förorenad med tungmetaller, såsom koppar, zink och bly. Störst hälsorisk på det här området utgörs av den kisaska som finns här. Kisaska innehåller arsenik.

Artikelbild

| 1977 lades verksamheten ner vid Loddby sulfitfabrik. Sexår senare revs den. Nu nästan 30 år därefter ska den förorenade marken saneras till en uppskattad kostnad av 46 miljoner kronor. Bilden är från 1979.Foto: INGVAR ANEHED

På frågan om hur det kommer sig att inget gjorts åt problemet under de här 30 åren svarar byrådirektör Sussane Karlsson på länsstyrelsen:

Icke-fråga på 1990-talet
- Förorenade områden var på 1990-talet en icke-fråga. Inte förrän vid millenniumskiftet började man prata om förorenade områden. Loddby är ett område som kommit väldig sent som ett miljöområde .

Efter att Holmen gjort en utredning om riskerna inom området kom skyltarna upp som varnar allmänheten för att vistas inom området.

Förslaget från Holmen är nu att föroreningarna ska deponeras enligt alla konstens regler för att minimera riskerna för hälsa och miljö. Ett problem är att metaller aldrig kan oskadliggöras.

- Man kan inte få dem att gå upp i rök. Andra ämnen kan man använda sig av bakterier för att oskadliggöra, säger Susanne Karlsson.

Kostnaden för att ta hand om föroreningarna uppskattas till 46 miljoner kronor. Vem som ska betala notan är ännu inte klarlagt.

Olika parters samverkan
- Vi jobbar nu med det och frågan är hur mycket vi rent rättsligt kan kräva av de ansvariga, i det här fallet Holmen. Det finns en tidsaspekt i det här vilket innebär att det kanske inte är rätt att de ska ta hela kostnaden utan det kan behöva tillföras statliga pengar, säger Susanne Karlsson, som i dag inte har en aning om hur mycket det kan bli fråga om.

Men hon säger samtidigt att det finns praxis.

- Vid de miljödomar som varit så har man sagt att om föroreningar uppkommit innan 1950, så kan man inte kräva något från de ansvariga.

För att saneringsarbetet ska komma igång krävs först givetvis pengar, men sedan är det olika parter som ska samverka, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Norrköpings kommun.

- Det är kommunen som sedan står för själva åtgärden, så de måste också vara med på tåget.