- Jag hade aldrig gjort behandlingen om jag hade vetat hur det skulle bli, säger den 39-åriga kvinna som vi i artikeln kallar för Camilla.

Hon vill inte ställa upp med namn eller ansikte eftersom hon känner att hela grejen med tatueringen är privat. Att hon väljer att visa upp sin ärrade axel handlar om att hon vill varna andra för hur illa en laserbehandling kan sluta.

Det var efter att ha läst om en säker och bra metod för att avlägsna tatueringar utan ärr som hon bestämde sig. Den fornnordiska symbolen skulle bort. Camilla sökte vidare om laser med IPL, intense pulsed light, på internet och såg inget om biverkningar.

Artikelbild

| Mitt mål var att kunna gå i ärmlös klänning och i linne. Men nu är jag ännu mer mån om at aldrig visa axeln, säger ”Camilla” som fick en brännskada av en misslyckad laserbehandling.

- Min man tyckte att jag skulle avstå men tjejen på salongen sa att behandlingen var helt ofarlig och att biverkningar inte förekom. Jag frågade mycket och fick se bilder på lyckade behandlingar.

I oktober 2010 fick Camilla laserbehandlingen.

- Det gjorde så ont! Ondare än att göra själva tatueringen. Hon som behandlade mig verkade förvånad över hur mycket jag skrek och grät.

Följande veckor sved såret som eld och det efterföljande blanka, upphöjda ärret värkte. När ärret inte bleknat efter tre månader hörde Camilla av sig till salongen.

Artikelbild

- Ägaren blev ledsen och upprörd och gav mig pengarna tillbaka. Hon sa att hon inte hade någon försäkring men kallade dit en kompis som var läkare på en vårdcentral. Han undersökte mig där på salongen.

Läkaren skrev en brådskande remiss till Universitetssjukhusets hudklinik som tog emot Camilla under våren 2011. Hon fick kortisoninjektioner och rådet att söka en privat plastikklinik. Hudkliniken på Universitetssjukhuset hade andra, mer akut sjuka, patienter att ta hand om.

Artikelbild

Det har gått ett och ett halvt år sedan Camilla gick till salongen för att bli av med tatueringen.

- I dag är jag ännu mer mån om att inte visa axeln.

Fortfarande kliar ärret och den sköra huden skaver hål mot kläderna. Några rättigheter har hon egentligen inte.

- Mitt försäkringsbolag hänvisade till sjukförsäkringen, men det här var ju faktiskt inte vårdens fel så sjukförsäkringen sa också nej.

Camilla funderar på plastikkirurgi men tänker att kostnaden skulle dra iväg och om hon är typen som utvecklar svåra ärr kanske inte en sådan behandling heller skulle hjälpa.

- Jag känner mig dum som gick på det salongen lovade. Samtidigt tycker jag att det är fel att de, helt lagligt, kan fortsätta att ge behandlingar utan försäkring.

Läs mer i lördagens NT.