På 80-talet drev Fria moderata studentförbundet (FMSF) frågan om fri invandring. Inte ens då tyckte jag det var särskilt realistiskt, men jag vill minnas att en viss sedermera finansminister var entusiastisk anhängare.

Döm då om min förvåning när fri invandring plötsligt dyker upp i förslaget till Centerpartiets nya idéprogram. Ordföranden i programgruppen Per Ankersjö är entusiastisk och säger att "alla som vill ska kunna skapa sig en framtid här".

Det tror jag alldeles säkert, i synnerhet med Sveriges relativt generösa bidragssystem! Och det är förstås den stora skillnaden mellan FMSF på 80-talet och Centern i dag. De unga moderater som förespråkade fri invandring utgjordes nämligen främst av libertarianer som tog konsekvenserna av sina åsikter och förespråkade så lite understöd som möjligt till nyanlända. Eller i själva verket till alla medborgare, idealet var den så kallade nattväktarstaten där de offentliga uppdragen främst inskränkte sig till försvar, poliser och rättsväsende.

I ärlighetens namn är Ankersjö med flera inne på samma spår. Jämsides med öppna gränser vill man nämligen bland annat avreglera arbetsmarknaden. I och för sig inte så dumt tänkt, men jag tror ändå inte anhängarna har funderat på konsekvenserna. Ska politiken bli någorlunda självfinansierande krävs sannolikt radikala nedskärningar i välfärdssystemen, långt större än vad Centern vill erkänna just nu.

Nu blir det förstås ingenting av med den fria invandringen eftersom det inte finns praktiska förutsättningar och de andra borgerliga partierna säger nej. Däremot funderar jag på hur idéerna färdats från den moderata periferin till just Centerpartiets kärna. Man behöver inte ha läst Centerns partiprogram från 30-talet (där det varnas för att låta "främmande element" bosätta sig i Sverige) för att finna kopplingen till fri invandring eller över huvud taget radikal liberalism en smula långsökt.

Förklaringen är sannolikt den så kallade Stureplanscentern med allierade, vilka med en central position (organisatoriskt och fysiskt i huvudstaden) skaffat sig ett oproportionerligt inflytande över partiets politik.

Och inte mig emot! Åtminstone har jag tidigare uppskattat den förnyelse Stureplanscentern inneburit och likaledes välkomnat den klassiskt borgerliga hållning som möjliggjort själva skapandet av Alliansen. Fast det är vad jag tycker, vad säger de traditionella Centerväljarna om en ständigt allt liberalare framförhållning?

Enligt min mening lever partiet farligt. Det är också talande att Centerförslaget om fri invandring presenteras samtidigt med Sifos sista opinionsundersökning för året. Enligt denna får Centern jämnusla 4,5 procent.

Sverigedemokraterna däremot får 10 procent blankt.

Jag tycker på alla sätt och vis att Centern är ett mer sympatiskt parti än Sverigedemokraterna och jag uppskattar i huvudsak också Centerliberalernas funderingar. Men jag är rädd för att förslag som det om fri invandring skrämmer bort långt fler än det lockar - och dessutom sannolikt rakt i famnen på Jimmie Åkesson. Dessutom riskerar vi en intern reaktion på utvecklingen.

Samt inte minst ett parti som trillar ur riksdagen och därmed sannolikt spräcker drömmarna om en tredje mandatperiod med Alliansregering.