Rödgölens naturreservat - en vild naturskatt i Kolmården
Här finns tjäder, orre, järpe och spillkråka - mitt ett vackert barrskogsområde med mossar och gölar bland branta bergsväggar.
Skyltningen till Rödgölens naturreservat skall bli bättre.
Foto: Gavér Börje
Jag har Tryggve Johansson från Åby med mig, orienterare och naturmänniska, som känner till de flesta stigar, gölar och torp i kolmårdsskogarna. -Vid ett tillfälle stötte jag på en järpe här som såg väldigt skadad ut. Jag avvaktade och fick snart se flera små ungar, inte större än så här, säger han och visar på en storlek som påminner om pinpongbollar. Honan spelade skadad för att skydda ungarna. Vi går några hundra meter in på vandringsleden, men avstår att ta oss ända fram till Rödgölen. Tjädrarna, orrarna och de andra fåglarna finns någonstans där inne i skogen, jagande vinterföda. Men osynliga för oss. -Hör du hackspetten. Det måste vara en större hackspett, säger Tryggve. Och mycket riktigt, snart ser vi den i sin hackspettssmedja där den kilar in kottar i en upphackad springa i trädet. På det viset kommer den åt att hacka i sig det goda i kotten. Spår efter grävling och tunnlar i snön efter möss är ett par andra observationer. Vild skog
Skogen ger ett oerhört vilt intryck med en djup bäckfåra, höga berg och ståtliga granar. Döda träd ligger orörda. Skogens ålder och orördhet gynnar många djur, svampar, mossor och lavar. Mängden död ved skall öka med målet 15 procent av det totala virkesförrådet. Grön sköldmossa trivs på multnande stubbar och stammar. Arten missgynnas, som så många andra, av det moderna skogsbruket och hotar att helt
försvinna. Den rödlistade arten kan här få en fri-stad. Den bitvis forsande bäcken vi går längs kommer från Rödgölen och rinner ut i Gransjön nedanför scoutstugan. Därefter blir den så småningom en av Pjältåns tillflöden. Mossar och våtmarker
Naturreservatet består i huvudsak av barrskog, skogsklädda mossar och kärr samt lövskogsklädda våtmarker, där gamla ihåliga träd och död ved är viktiga element för flera arter. På väg tillbaka till bilen, på andra sidan bäcken, hittar vi spår i snön. Steglängden tyder på att någon tagit sin motionsrunda här tidigare under förmiddagen. Målet är att fler skall hitta den här naturskatten. Kanske stöter någon vårlig besökare då på kärrkniproten med sina vita klockliknande blommor, en orkidé som Tryggve Johansson tidigare år observerat här, liksom strömstaren.
Naturreservatet sträcker sig från Gransjön i Skriketorp förbi Rödgölen upp mot Holmsjön, Ladukärret och Svartgölarna i närheten av Tryggerslund. Allt norr om Ågelsjön, dit det finns vandringsleder. Tre fågelarter nämns speciellt i bevarandeplanen, orre, tjäder och spillkråka. Orren beskrivs som de öppna markernas skogshöna, som häckar på hedar och mossar. Nationellt är målet minst 200000 kullar årligen. I Rödgölenområdet skall finnas minst en spelande tupp. Tjädern kräver större sammanhängande skogsområden. Nationellt är målet 150000 par, för Rödgölen hoppas man på minst sju spelande tuppar årligen. Spillkråkan behöver föda i form av vedlevande insekter och myror, som den söker efter i träd och stubbar. Lämpliga häckningsplatser är asp, tall eller bok. Inom Rödgölen är målet minst ett häckande par årligen. Den finns över hela landet nedanför fjällkedjan. Källa: Bevarandeplan
Natura 2000
Natura 2000
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!