I Svenska moderådets monter skapar de en viss ordning i kaos genom att dra upp riktlinjerna för det kommande modet. När jag frågar vad som är på gång får jag veta att trenderna är tre, eller möjligen fyra.
Trend nummer 1. Uttrycksfulla former, gärna kontraster: vida toppar kombineras med smala byxor - och tvärtom. Tygernas struktur fyller en viktig funktion. Färgerna gör inte mycket väsen av sig, utan här är det formerna som talar. Så har denna trend också fått det fashionabla namnet "Shapes and Forms".
Trend nummer 2."Common people", vanliga-människor-modet, är ännu en trend i annalkande. Här spelar naturliga material och diskussioner om rättvis handel (fair trade) stor roll. Det är de samvetsgranna köparna man flirtar med. På mässan finns en särskild avdelning tillägnad vad som kallas "fair made". Ett antal modeskapare har fått i uppgift att ta fram haut couture-kollektioner i ekologiska material. De har tagit ut svängarna rejält.
Common people är annars en avslappnad klädstil, får jag veta av Anna Holmberg, som arbetar för Svenska moderådet. Kläderna ska vara praktiska, enkla att kombinera och hållbara. Slit och släng är inget för den miljömedvetne.
Trend nummer 3. "Heaven and Hell", är
i själva verket tudelad - i ljus och mörker, himmel och helvete, romantik och skräck. Här finns skira, flortunna klänningar i skimrande vitt och strikta, svarta rockar värdiga en Dr Holmes på uppdrag, läser jag i en broschyr. Den enda färg som står ut är blodrött. Annars är det bara vitt, svart och olika nyanser av grått så långt ögat når.
Som på modemässan i övrigt. Visst finns det färgklickar här och där. Ett par glittriga rosa skor. En illröd klänning, som får mitt hopp att tändas. Men när dagen når sitt slut har jag fortfarande inte samlat på mig särskilt mycket i färgväg. Vid det laget kan jag sorgset konstatera att de få färgklickarna framför allt har en funktion att fylla: att framhäva allt det grå.