Blivande urmakare med precision
Nej, att lära sig att ställa om klockan till vintertid står knappast på schemat. På Urmakarskolan i Borensberg handlar det om betydligt större precision än så när svenska kulturskatter ska bevaras.
Foto: Fredrik Jonson
- I stort sett alla våra elever klarar utbildningen, säger Birgitta Kaaling Wukics. För några år sedan var det betydligt sämre. Bara tre-fyra av tolv elever blev godkända. Då var skolans framtid hotad. Nu är krisen över.Att vara urmakare är att jobba i det lilla. Små detaljer, exakta millimetermått och extrem finmekanik. Ett hantverk med precision.- Fingertoppsfärdigheten lär vi ut, säger rektorn Åke Lindfeldt. Det handlar om att nöta om och om igen. Egenskaper man bör ha med sig är noggrannhet, engagemang och tålamod. Men det brukar aldrig vara några problem. Alla våra 36 elever är mer eller mindre klocknördar. De brinner för det här.Förstaårseleverna huserar på första våningen, bär blåa skyddsrockar och jobbar med aningen grövre detaljer än eleverna i tvåan och trean. Maria Stamm från Gnesta är en av dessa förstaårselever och i lektionssalen sitter hon djupt böjd över sin bordssvarv och gör små tunna spår i en uppdragsaxel. Utmaning
Den lilla axeln mäter 0,4 mm i diameter. Nästa termin ska hon jobba med ännu tunnare detaljer, ned till 0,1 mm.- En utmaning, säger hon. Resultatet måste bli exakt rätt. Samtidigt är det oerhört roligt. Jag var inte riktigt säker när jag började, men ju längre tiden gått desto mer har jag insett att urmakaryrket är för mig.Måste vara försiktig
- Jag har alltid tyckt om att meka och har hjälpt till lite med bilar hemma tidigare. Det var stort, tungt och skitigt. Nu handlar det verkligen om andra storlekar och jag var för hårdhänt i början. Tog i för mycket. Jobbar man med en klocka måste man vara försiktig. Men det kommer. På bara två månader tycker jag att jag har lärt mig massor.Quartzuren eller de digitala slit-och-släng-klockorna i plast blev aldrig det hot mot de mekaniska klockorna som man först trodde på 1980-talet. Tvärtom, de mekaniska klockorna har visat sig vara tidlösa.- Fantastiska maskiner egentligen, säger Åke Lindfeldt. De är igång 24 timmar om dygnet. Det är inte många andra maskiner som är. Det finns klockor från 1600-talet som fortfarande går. För oss känns det som ett viktigt ansvar att föra det här hantverket vidare.På våning två på Urmakarskolan jobbar årskurs två och tre. De har vita rockar. Om ettans blåa rockar är till för att skydda eleverna från smutsen från svarvarna, skyddar de vita snarare klockorna eleverna arbetar med. Minsta dammkorn kan rasera ett par timmars jobb och hela miljön är så dammfri som det någonsin går.I rätt tid
- Vi håller på disciplin, säger Birgitta Kaaling Wukics. Noggrann städning inte minst. Och tiden är viktig. Ingen får komma för sent.I rätt tid. Ingenstans känns det mer logiskt än på Urmakarskolan. Givetvis även när vi i natt tar steget från sommartid till vintertid.Gunnar Hagberg
Fakta Urmakarskolan
Den första urmakarskolan i Borensberg startades 1940. Drivs sedan 1999 av Sveriges Urmakareförbunds Skola AB. Utbildningen är treårig och vänder sig till vuxenstuderande med godkända gymnasiebetyg. Utbildningen kan leda fram till Gesällbrev. Utbildningen är till 85 procent finansierad av statliga medel. Övriga 15 procent kommer från elevavgifter.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!