Vi sms:ar till kompisar, lyssnar på ljudböcker i bilen, gillar praktiska prylar som spagettislevar och långskaftade skohorn och tar nästan för givet att moderna kök och badrum är utrustade med engreppsblandare.
De flesta tänker sällan på att dessa uppfinningar utvecklades för att göra livet lättare för funktionshindrade. Det behöver vi inte heller göra - såvida vi inte arbetar som formgivare. De som designar vår vardag bör däremot tänka på vilka som exkluderas och inkluderas med olika sorters design. Det anser Lena Lorentzen, industridesigner och utvecklingsansvarig för kunskapscentrat Unicum. Naturligtvis kan inte varje ny produkt förväntas vara anpassad för alla i samhället, men det ska vara ett medvetet val när man exkluderar en viss grupp, tycker hon.
- Jag tycker inte att man ska göra såna där ojsan-produkter som jag kallar det; "Oj, kunde inte du använda det? Det tänkte jag inte på."
Klarare blick med funktionshinder
Själv arbetar hon med referensgrupper som består av personer med större behov än genomsnittet i samhället. På så vis får hon en klarare blick för vad som kan upplevas som besvärligt i vardagen, och hur det kan avhjälpas.
- Vi kanske svär och lever rövare innan vi till slut får upp den där besvärliga förpackningen. Medan en person med nedsatt handfunktion kan svära hur mycket som helst, det går inte ändå. Vi kompenserar undermedvetet för problemen, och lär oss att leva med en massa irritationsmoment utan att märka det. Medan personer som inte kan kompensera är bättre på att peka ut vad det är som inte fungerar, säger hon.
Användbar kunskap
Maria Benktzon, professor och produktutvecklare på det världsledande industridesignföretaget Ergonomidesign, tillhör den grupp som 1974 tog fram brödsågen. Den hade ett greppvänligt uppåtvinklat handtag som gjorde det möjligt för människor med nedsatt handfunktion att skära. När folk hade vant sig vid det udda utseendet blev den en framgång även bland folk med starka nypor.
- Det var väldigt bra för oss att vi lyckades göra den på ett så tidigt stadium i vår verksamhet, för det visade att det går att göra saker som passar många fler, säger Maria Benktzon.
Hon poängterar att kunskap som utvecklats för att kompensera funktionsnedsättningar ofta återanvänds i annan design. Brödsågens princip användes till exempel senare för att utveckla SAS-kannan, framtagen för proffsanvändare, och för en fogsvans med anatomiskt utformade höger- och vänsterhandtag.
Man utvecklade ergonomiska handtag för käppar och kryckor som är skonsammare för handen på grund av en större avlastningsyta. Samma idé låg senare till grund för ett nyskapande handtag för mountainbike-cyklar, som numera är vanliga både bland vardagsmotionärer och proffscyklister.
Maria Benktzon tror att morgondagens utmaningar kommer att handla om digital teknik som måste behärskas även av personer med kognitiva nedsättningar. Samhället måste också anpassas allt mer till äldre människor, i takt med att ålderspensionärerna blir fler. Funktionsnedsättningar ökar med stigande ålder, och eftersom allt fler människor numera lever ensamma blir det extra viktigt att satsa på design för alla.
Själv tror Maria Benktzon på ett ökat intresse för design för alla bland morgondagens formgivare.
- Vi har hållit på länge, men nu har man också tagit in det här i utbildningen, vilket borde medföra att det kommer att bli ett vanligare perspektiv bland formgivare.