Samverkan för maktskifte 2006
Östergötlands borgerliga riksdagsmän ger sina socialdemokratiska kollegor en stor del av skulden för länets långsamma utveckling.
På marsch för Östergötland. De borgerliga riksdagsmännen samarbetar och kritiserar sina socialdemokratiska kollegor. Från vänster Staffan Danielsson, c, Anna Lindgren, m, Karin Granbom, fp, Linnea Daréll, fp, Yvonne Andersson, kd, Sven Brus, kd, Stefan Hagfeldt, m och Gunnar Axén, m.
Foto: Fotograf saknas!
Resultatet blev fyra gemensamma riksdagsmotioner och enighet om att företagens utveckling, sjukfrånvaron och den skenande statsbudgeten är de viktigaste problemområdena i den nationella politiken.
Regeringsskifte målet
Målet är precis som när det gällde partiledarnas möte på Maud Olofssons gård tidigare i höstas, ett regeringsbyte vid valet 2006. Det skall i sin tur ge större möjligheter att få fart på Östergötland. Genom att börja arbeta tillsammans redan nu hoppas de borgerliga företrädarna att de skall bli så starka att de kan driva igenom sina önskemål för länet vid ett maktskifte.
Moderaternas, folkpartiets, kristdemokraternas och centerns representanter är djupt oroade över länets kräftgång. Östergötland har trots regionförbundet Östsams bildande, inte haft förmåga att hävda sig och länet har kommit på efterkälken i jämförelser med bland andra de starka regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Fyra viktiga områden
För Östergötlands utveckling har man bestämt sig för fyra områden som speciellt viktiga. Det gäller företagens utveckling, infrastrukturen, forsknings- och utbildningsfrågor samt välfärdsfrågorna.
- Det är viktigt att vårt samarbete inte blir en engångsföreteelse, säger Yvonne Andersson, kd. Vi har påbörjat ett konkret arbete som vi hoppas skall ge utdelning.
På programmet finns en konferens med partierna i länet och möten med regionala och lokala företrädare. I går träffade man näringslivets representanter och målet är att stå så väl rustade efter ett regeringsskifte att man kan få en ny regering att satsa på länet.
De fyra gemensamma motionerna handlar om lotsnings- och farledsavgifter som är tre gånger högre i Norrköping än i konkurrerande danska hamnar. Norrköpingspaketet med väg och järnvägsbyggen, liksom den sneda fördelningen av forskningsanslagen till universiteten, som innebär att Linköpings universitet har fått 700 miljoner mindre i statligt stöd än andra jämförbara universitet.
Den sista motionen tar upp risken för att livsmedelsproduktionen i länet slås ut när svenskt jordbruk förvägras jämbördiga konkurrensförutsättningar med andra länder.
Ju starkare desto bättre
- Ju starkare vi borgerliga riksdagsledamöter är som grupp, desto större möjligheter har vi att få igenom våra krav vid ett regimskifte, säger Gunnar Axén, m.
- Demokrati innebär växling vid makten och vi vill ha makt för att kunna genomdriva förändringar, säger Staffan Danielsson (c).
Frustration
I grunden finns en frustration bland de borgerliga riksdagsmännen över att inte ha lyckats få med sig sina socialdemokratiska kollegor i gemensamma ageranden i frågor som rör länets intressen. Socialdemokraterna ses som alltför underdåniga mot regeringen och allt för tystlåtna för att framgångsrikt kunna arbeta för Östergötland.
- Om det hade funnits mod och kraft bland socialdemokraterna, så hade vi precis som andra län och regioner kunnat driva igenom gemensamma satsningar, säger Linnea Daréll, fp. I andra län kan riksdagsledamöterna samarbeta över de ideologiska gränserna, så är det inte här.
Drivit viktig fråga?
Yvonne Andersson säger att de socialdemokratiska riksdagsmännens svaghet är ett viktigt skäl till länets skrala utveckling och Gunnar Axén hävdar att han inte kan minnas att hans socialdemokratiska kollegor under hans 10 år som riksdagsman drivit en enda viktig fråga för länet.
- Vi har gjort allt för att få ett gemensamt agerande, men bara lyckats när det gällde Ostlänken, säger Stefan Hagfeldt.
Så jobbar vi med nyheter