Det blev totalt 15 år som ordförande i kommunfullmäktige. Cirkeln fullbordas när protokollet från fullmäktigesammanträdet den 19 oktober har justerats i kommunhuset. Därefter är det tänkt att partikamraten Ulrika Jeansson ska ta över kf-klubban.
– Jag har varken glöd eller intresse för att sitta ytterligare en mandatperiod på fyra år. Jag vill fylla mina sista år med annat än politik, säger undersköterskan Berit Martinsson, 69 år, som fortfarande efter 48 år inom vårdyrket jobbar 20–30 timmar i månaden vid närvårdsavdelningen på Vårdcentrum Finspång plus uppdragen som vigsel- och begravningsförrättare.
Frågor om vård, omsorg och skola har alltid engagerat henne. När det gäller skolan måste antalet godkända elever öka, hävdar hon.
– Vi behöver se elevers behov av hjälp tidigare än vad vi kanske gör i dag och att stödet också finns där redan i förskolan, säger hon.
Minnena från politikeråren är många och positiva: Satsningen på nya Curt Nicolin Gymnasiet på Stationsområdet – där Finspångs kommun är delägare – blev mycket lyckad. Samma betyg ger hon storinvesteringen Vårdcentrum på Brinells väg, ombyggnaden av Kulturhuset (tidigare Folkets hus) och bygget av brandstationen ett stenkast från riksväg 51 utanför Vibergarondellen.
– För Finspång har det varit flera bra investeringar. I egenskap av kf-ordförande har det varit ett hedersuppdrag att inviga flera av dem.
Desto dystrare blir tongångarna när samtalet glider in på stängningen av kommunala barnomsorgen nattetid, den omskrivna och politiskt infekterade nedläggningen av Ljusfalls skola och dagens minst sagt klena politiska återväxt inom kommunpolitiken.
– Vi har alldeles för få unga på våra listor. Inte ens i Finspång har SSU (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund) någon verksamhet. Förra mandatperioden hade vi ett par yngre på vår lista men de försvinner oftast härifrån på grund av studier på universitet och högskola eller jobb på annan ort. I dag är det bara Josefina Leo (S) (25 år, reds anm) som är under 30 år och ordinarie i fullmäktige.
Hur kan man vända trenden?
– Vi har mycket att jobba med. Och det värsta är att det gäller alla partier. Intresset för politik bland unga är litet förutom vissa sakfrågor. Alla politiska beslut är heller inte roliga att besluta om, men det ska göras. Dessutom tar demokrati tid vilket det också måste få göra. Risken finns att det blir svårare att rekrytera medlemmar när vi står inför jobbiga år med både ekonomin och en inte så rolig världsbild.
En kritik som framförts genom åren är att fullmäktigemötena tar för lång tid. Särskilt uppropet har många nya inom politiken klagat på.
– Jag kan till viss del förstå dem, uppropet kan upplevas som långsamt. Samtidigt är det ingen tvekan om att frågor om budget och årsredovisning måste få diskuteras igenom ordentligt av alla partier innan fullmäktige går till beslut, säger Berit Martinsson.
Vad kommer du sakna respektive inte sakna från politiken?
– Läsa handlingar och alla möten lär jag inte sakna. Tack och lov kan jag fortsätta träffa kamraterna på medlemsmötena.
Hur fyller du dagarna framöver?
– Promenader med Naturskyddsföreningen, handarbeten, korsord, styra med hus och hem och umgås med barn och barnbarn. Jag är även kyrkofullmäktiges ordförande fram till 2025. Det är en annorlunda och spännande värld, avslutar Berit Martinsson.