Maja Moberg: "Skolan borde marknadsföras mer men det har inte Finspångs kommun gjort".
– Dåligt och ogenomtänkt. Ansvariga har inte tänkt på hur det här kommer att påverka samhället och framtiden för många. Familjer flyttar från Finspång till Norrköping eftersom barnen inte kan pendla till dit. Det känns förstås fel, säger Maja Moberg, elev i klass Ek22.
Samhällsvetenskaps-, naturvetenskaps-, samt barn-och fritidsprogrammet föreslås pausas höstterminen 2025 när den kommunala förvaltningen ser över framtiden för Bergska gymnasiet i Finspång. Orsaken är, enligt förslaget, de stora kostnaderna och bristen på sökande elever.
Maja Moberg är av uppfattningen att utvecklingen inte bara handlar om pengar. Kommunen har också ett stort ansvar att marknadsföra gymnasieskolan, tycker hon.
– Men det har inte gjorts, anser jag. Lärare och elever jobbade hårt med Öppet hus, Powerpoint-program och Tik Tok-videos förra läsåret, men engagemanget från Finspångs kommun har inte har varit så stort. Politikerna hade redan bestämt sig, säger hon.
Kvar på gymnasiet blir ekonomiprogrammet, försäljnings- och serviceprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt vuxenutbildning – lärlingsutbildning inom bygg, restaurang, barn och fritid, VVS och el med flera. Förvaltningen rekommenderar kommunstyrelsen att den 2 oktober besluta om att det behövs 15 sökande elever till respektive program som förstahandsval för att de ska kunna starta.
– Jag tycker att man ska pröva det här. Ambitionen är ju att starta program igen, sade Eva Svensson, utbildningschef, på måndagen.
Eleverna Stella Holmberg och Maja Moberg är båda missnöjda med förslaget.
Anna Hellerstedt, lärare på barn- och fritidsprogrammet och i bild, beklagar att Bergska gymnasiet tappar tre gymnasieprogram 2025.
– Jag förstår att det räknas på kommunens ekonomi, men utvecklingen för Finspångs ungdomar är tragisk. Jag är rädd för att luften går ur både lärare och elever när det inte spelar så stor roll vad vi gör för Bergska gymnasiet när man inte vill ha kvar skolan, förklarar hon.
Varför har det blivit så här?
– Konkurrensen och det stora utbudet från friskolorna och att färre ungdomar går ut årskurs nio. Men nog borde en kommun av Finspångs storlek ha en kommunal gymnasieskola? Det måste vara realistiskt att tro på det, säger Anna Hellerstedt.
Fler elever på skolan håller med och är kritiska till förslaget att dra ner på antalet program på skolan.
– Vem kommer ens vilja söka hit i framtiden? Ingen kommer ha något förtroende kvar för skolan. De tänker att det är bättre att söka till Norrköping i stället, för det är säkrare. Om de vill att Finspång ska vara en attraktiv ort behöver man ha en kommunal gymnasieskola, menar Stella Holmberg, EkSa 23.
Hugo Eriksson läser sista året på samhällsprogrammet. "En kommunal gymnasieskola är ett fundament för en bra kommun. Det är ett sätt att locka folk från andra städer och samtidigt få folk att inte flytta".
Hugo Eriksson läser sista året på samhällsprogrammet. Han tänker på sina syskon som snart ska börja gymnasiet.
– En kommunal gymnasieskola är ett fundament för en bra kommun. Det är ett sätt att locka folk från andra städer och samtidigt få folk att inte flytta. Det finns inte på kartan för mina syskon att börja gymnasiet i Norrköping, men nu får de gilla läget och börja där ändå.
Han förklarar att det känns orättvist när Bergska gymnasiet tvingas konkurrera med kapitalstarkare friskolor på skolmarknaden.
– För min del tänkte jag kanske inte så mycket på förmånerna som erbjöds, men det lockar säkert många andra elever att söka till friskolorna. Samtidigt är det synd att de går miste om den fina utbildningen på Bergska, säger han.
Rektor Johanna Fornasaro kommenterar inte förslaget. Hon inväntar beslutet från politikerna i oktober.
Utbildningsrådet Mikael Wallin (L) förklarar att det inte alls handlar om en nedläggning av Bergska gymnasiet, men att de föreslagna åtgärderna är nödvändiga för att kunna ha kvar en kommunal gymnasieskola i Finspång i framtiden.
– Nedläggning har vi aldrig pratat om inom sektorn. Men i dag saknar vi både pengarna och eleverna. Förhoppningsvis ser vi större elevkullar i Finspång om några år. Utifrån diskussionerna med företagare på orten är det här en bra lösning på vägen mot en långsiktigt hållbar gymnasieskola. Annars överlever vi inte, säger Mikael Wallin.