1995 bröt Thomas Fogdö ryggen, sedan dess är han förlamad från midjan och nedåt samt rullstolsburen. Lokalen på Arena Grosvad var fylld med cirka 100 intresserade åhörare.
Efter olyckan för 16 år sedan jobbar Thomas som föreläsare, mental rådgivare och författare. Det var ingen enkel resa att ställa sig framför folk och prata.
- Det gäller att ta befälet över sin prestation. När jag var liten så var det värsta jag visste att prata inför klassen och nu kan jag klara av att prata hyfsat inför er i 45 minuter.
Vända till fördel
Nästan allting som händer i livet går att använda till sin fördel.
- Det tog två-tre år innan jag accepterade det som hade hänt. Nu kan jag tänka att det kunde gått ännu värre. Om jag hade kraschat huvudet först in i trädet så hade jag kanske inte suttit här idag. Jag hade tur, säger Thomas Fogdö.
Mycket handlar om envishet, vinnarvilja och att inte vara så självkritisk och förstärka det som är positivt. Lita på sin förmåga och ha kul.
Att han skulle tävla i banracing var inget som fanns på Thomas världskarta åren efter olyckan.
Kör så det ryker
- Nej, och nu har jag gjort det också. Det finns inga begränsningar, tro på dig själv och har du en känsla för något, eller en idé som du tror på så kör så det ryker.
"Stolmannen"
När han ska lämna eller hämta sina barn på dagis blir han kallad för Stolmannen.
- Barn säger rakt ut vad de tänker och kommer hela tiden med frågor. Det är befriande, berättar Thomas.
Thomas och hans fru Anna har nu tre små barn i huset i Uppsala. När de inte kunde få barn så adopterade de en nyfödd bebis, bara sex månader senare födde Anna tvillingar. Tre små barn på väldigt kort tid.
- Allt är möjligt, säger Thomas Fogdö och skrattar.
Den känslan fick också Bergska skolans lärlingselever och alla andra som var där och lyssnade på den inspirerande föreläsningen.