En kvinna i 30-årsåldern, boendes i Finspång, har nu dömts till fängelse i ett år för flera fall av bedrägerier.
Göta hovrätt dömer en kvinna i 30-årsåldern, boende i Finspång, till ett års fängelse för bedrägeri vid flera tillfällen, samt försök till bedrägeri. Hovrätten ändrar därmed Kalmar tingsrätts dom, där kvinnan dömdes till fängelse i ett år och sex månader för grovt bedrägeri och grovt försök till bedrägeri.
Den åtalade kvinnan ville frikännas helt från det hon anklagades för. Eller åtminstone få ett lindrigare straff än fängelse.
Enligt åtalet inledde Finspångskvinnan en vänskapsrelation med en man under 2018. Mannen bor i ett litet hus på sina föräldrars gård i Småland. Mannen har kognitiva svårigheter när det gäller ekonomi och vet inte hur det fungerar med lån, ränta och amortering.
Av chatthistoriken mellan Finspångskvinnan och mannen i Småland framgår det att Finspångskvinnan pressat mannen att använda sitt bank-id för att ta lån. Hon ska också ha hjälpt mannen att fylla i låneansökningarna, vilket hon också erkänner.
Under perioden 31 augusti 2018 till 28 september 2018 tog mannen i Småland 13 olika lån på sammanlagt 494 900 kronor från olika kreditinstitut. Pengarna för lånen har sedan överförts till Finspångskvinnans dåvarande sambos konto, som Finspångskvinnan haft kontroll över.
Finspångskvinnan ska ha lovat mannen att betala tillbaka pengarna när hon kunde, vilket inte har skett. Hon förnekar brott och menar att mannen i Småland lånat ut pengarna av egen fri vilja. Hon säger också att hon saknat insikt i mannens funktionsnedsättningar.
Finspångskvinnan hade vid tiden för brotten hon nu döms för själv stora skulder och hade enligt domen ingen möjlighet att betala tillbaka pengarna hon fått från mannen i Småland.
Den nu dömda kvinnan lurade en man med funktionsnedsättningar att ta 13 olika lån på sammanlagt nästan en halv miljon kronor. Pengar som mannen förde över till kvinnans dåvarande sambos konto.
I Kalmar tingsrätt dom från november 2022 står det att: "Brotten ska bedömas som grova eftersom de varit förslagna, systematiska, avsett betydande värden samt utnyttjat målsägarens funktionsnedsättning och därmed utnyttjat hans särskilda utsatthet och sårbarhet".
Något som nu Göta hovrätt ser mildare på och tar bort den grova delen.
"Upprepad brottslighet innebär inte i sig att brottsligheten är systematisk på ett sätt som medför att den ska rubriceras som grov. Det går heller inte att dra några säkra slutsatser om i vilken omfattning den åtalade faktiskt förstod att målsägaren hade en kognitiv funktionsnedsättning", skriver hovrätten i domen.