– Dethar gått smidigt och bra och de flesta är vid gott mod och många har redan frågat om möjligheterna att lära sig det svenska språket, berättar Bertil Senestad, enhetschef för evakueringsboendet samt tillförordnad chef för det nya boendet för ensamkommande flyktingbarn.
I måndags informerade Finspångs kommun Migrationsverket att kommunen är redo att ta emot flyktingar till de 45 evakueringsplatser som efterfrågats. I onsdags eftermiddag kom de första flyktingarna till Lillängsskolan. Det rör sig om 42 personer i åldrarna 2,5 månader till 60 år. Samma dag öppnades ytterligare ett boende för ensamkommande flyktingbarn.
– Vi har öppnat Lillängsskolan som ett evakueringsboende ett par dagar för att sedan tillhandahålla platser i stugorna vid golfklubben i stället. Lillängsskolan står kvar som alternativ om det skulle finnas behov av ytterligare evakueringsplatser, säger Senestad.
Anledningen till flytten är det stora behovet av fler boenden för ensamkommande flyktingbarn. Tanken är att Lillängsskolan ska fylla det behovet, tillfälligt, i väntan på ett kommunalt beslut om en mer långsiktig lösning för de ensamkommande barnen.
– Bedömningen har gjorts med utgångspunkt att lokalerna på Lillängsskolan bättre motsvarar de ensamkommande barnens behov av närhet och tillgänglighet till behandlingspersonal, aktiviteter och skola i centrum, förklarar Bertil Senestad.
Under 2015 har Finspångs kommun fått 47 aviseringar gällande ensamkommande flyktingbarn från Migrationsverket, varav sex kom perioden januari–juni. Under juli kom fyra anvisningar, i augusti fem, september tio och i oktober 22. Den 6 november fanns det totalt 72 ensamkommande barn i kommunen, varav 52 asylsökande.
Med anledning av den kraftiga ökningen beslutade kommunstyrelsen i måndags att etablera ytterligare ett boende för ensamkommande barn.
Lokaler och bemanning är, precis som i andra kommuner, de stora frågorna.
Efter en intern förfrågan inom Finspångs kommuns organisation har många medarbetare visat ett stort intresse av att tillfälligt byta uppdrag för att hjälpa till och lösa bemanningen så att verksamheterna kan komma i gång.
Många har också hört av sig och vill hjälpa till som volontärer.
– Vi kommer att kunna bemanna verksamheterna med volontärer och personal med flerårig erfarenhet från kommunala vård- och omsorgsverksamheter. Några av dem har dessutom mångkulturell bakgrund, berättar Senestad.
Räddningstjänst och vaktbolag är på olika sätt inkopplade för att garantera säkerheten.
– Säkerheten på boendena är högt prioriterad för att alla ska känna sig så trygga det bara går, klargör Bertil Senestad.
Fotnot: Evakueringsboende används i väntan på plats på ett asylboende.