Peter Kindblom är räddningschef i Finspångs kommun.
Statistiken för första halvåret 2023 i jämförelse med motsvarande period i år talar sitt tydliga språk. IVPA-larmen (i väntan på ambulans) med hjärtstopp ökade från tolv till 23. Peter Kindblom har inget konkret svar på varför utvecklingen har tagit det här stora steget.
– Det kan bero på en åldrande befolkning och att ambulanserna varit upptagna med andra uppdrag. Det finns säkert även de som anser att det borde vara tre ambulanser i Finspång. När det gäller hjärtstopp blir vi och ambulansen larmade via SOS, förklarar han.
Utrustning som räddningstjänsten har med sig på IVPA-larm.
Region Östergötland har sedan flera år avtal med länets kommuner för IVPA samt hjärtstoppslarm. IVPA innebär utlarmning av räddningstjänst vid livshotande läge där man bedömer att brandmännen är framme hos patienten före ambulansen. Hit räknas misstänkt luftvägsstopp, svår andnöd och livshotande blödning.
Hjärtstoppslarm innebär att bli utlarmad till medvetslösa barn och vuxna. Syftet är en tydlig koppling mellan tidig insats med hjärtstartare (defibrillering) och överlevnad efter hjärtstopp. Att larma räddningstjänsten kan innebära att tiden fram till defibrillering kan minskas och här spelar en minut stor roll.
En inte helt ovanlig syn sommartid, skogsbrand i Finspång.
– Vi får bra utbildningar via regionen, ger hjärt-lungräddning och syrgas efter beslut från läkare. Ur ett medborgarperspektiv är det kunnigt folk vi har. Jag har en känsla av att vi möter fler och fler frivilliga livräddare som larmats ut av larmcentralen vid misstänkta hjärtstopp och befinner sig i närheten. Den utvecklingen tycker jag är positiv för kommuninvånarna, säger Peter Kindblom.
En annan siffra som sticker ut i halvårsstatistiken är antalet trafikolyckor som ökar (29 mot 36). En klar majoritet sker på riksväg 51.
– Vi har inga dödsolyckor eller inblandade med allvarliga skador, men krockar bilister eller kör av vägen har det antagligen gått för fort.
Lastbil med släp i diket på riksväg 51 vid Malvikenkurvan.
Räddningstjänstens uppgifter visar på färre skogsbränder (16 mot 9) i år än motsvarande period ifjol. Peter Kindblom ser väderkopplingar.
– När vi hade varmt nyligen var det fortfarande fuktigt i markerna. Förra året kom torkan tidigare och höll i sig under juni. Det som brinner är torrt gräs på ytan. Jag upplever att folk har blivit bättre på att plocka bort efter sig i skogen och på grillplatserna, berättar han.