Lång process för känt problem

Stig Jansson (M) anser att kommunen tar för lång tid på sig för att lösa reservkraftfrågan.

Äldreboendet Hällestadgården, en av två boenden som saknar möjlighet till reservkraft.

Äldreboendet Hällestadgården, en av två boenden som saknar möjlighet till reservkraft.

Foto: Anna Mi Skoog

Finspång2015-04-14 16:20

– Lösningar finns, och dessa går givetvis att komplicera väldigt mycket, om man vill se besvären hellre än lösningarna, hävdar han.

NT skrev i lördags att utdragna elavbrott kan få allvarliga konsekvenser då två stora äldreboenden saknar möjlighet till reservkraft. När politikerna diskuterade den nya energiplanen på det senaste kommunfullmäktigesammanträdet sade Stig Jansson att kommunstyrelsen måste snarast se till att inkopplingsutrustning för mobil reservkraft monteras på Berggården och Hällestadsgården och andra äldreboenden som saknar detta. Det är oacceptabelt att ljuset slocknar och att dörrar inte går att öppna vid planerade avbrott. Här har Finspångs kommun en omedelbar läxa att göra, poängterade han från talarstolen.

Jan-Erik Heintze, samhällsbyggnadschef, förklarade att fast reservkraft endast finns i kommunhuset och räddningsstationen för att kunna fortsätta att agera vid krisledning, krisledningsnämnd och större olyckor. Baksidan är höga investeringskostnader för den komplicerade tekniken. Men frågan har diskuterats i många år, både inbyggda installationer på plats och anslutningspunkter för mobil reservkraft. Det finns grova beräkningar framtagna för båda alternativen.

Men Stig Jansson är inte nöjd med svaren. Han menar att kommunen krånglar till saken i onödan:

– Det handlar om mobila reservelverk. Det viktiga är att garantera strömförsörjningen för ljus, värme och matlagning på våra boenden, inte tvätt och städning. För att lösa dessa tillfälliga avbrott krävs en inkopplingsplats som måste installeras av behörig elektriker. Vidare måste man se till att jordningen är fullgod och detta måste finnas en dokumenterad mätning på innan installationen får tas i bruk. Därefter är det bara att plugga i kontakten, starta reservelverket och ställa om brytaren på inkopplingsskåpet. När det gäller storleken på effektbehov trodde elektrikern jag talade med att det rörde sig om ungefär åtta-tio kilowatt.

Han fortsätter:

– Ett reservelverk går med all sannolikhet att hyra in vid planerade avbrott i elleveranser från någon uthyrningsfirma. Man kan också tänka sig att köpa in två-tre verk i lämplig storlek, som räddningstjänsten eller Vallonbygden kan förfoga över. Då löser man även akuta strömavbrott snabbt och enkelt.

NT har nu tagit del av utredningen (2011) som ett konsultbolag gjorde åt Vallonbygden med anledning av reservkraft på anläggningen Berggården i Rejmyre. I det ena alternativet bedömdes kostnaden till 2,2 miljoner kronor plus moms. Då ingick bland annat en container med ett reservkraftaggregat, ny serviscentral med energimätning, styrutrustning och nya huvud- och manöverledningar. Alternativ två handlar om att förbereda anläggningen för mobilt reservkraftaggregat. 330 000 kronor (utan egna verk och gällande avtal) antas täcka utgifterna för ett nytt serviskabelskåp med anslutningsmöjligheter för reservelverk och nya huvudledningar. Nackdelen: långt driftavbrott vid nätspänningsbortfall, tid beroende på tillgång av reservelverk. När strömmen går placeras reservelverket på parkeringen vid ambulansintaget och ansluts till serviskabelskåpet. Då ska även tvättutrustningarna i huset kopplas ifrån.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om