Svenska Ridsportförbundet bildades redan 1912, men då var ridsporten en strikt manlig utövning. Ofta i militära sammanhang. De kvinnor som red tillhörde överklassen.
De första hästar ridskolorna nyttjade var arméhästar som lånades ut som ackordshästar. Arméhästen passade på ridskolorna då den var lätthanterad, de kunde arbeta i grupp, vilket var värdefullt i deras nya miljö.
Det finns i Ryttarkamraternas klubblokal vid Torstorps gård en bild från strax före 1970-talet, som säger mycket om då och nu.
Bilden visar några ungdomar som kommer ridande vid Ryttarkamraternas första anläggningen vid Viggestorp. De sitter på stora hästar, utan hjälm eller annat skydd. Ställ det mot dagens ridskolor, där hjälm och skyddsväst är obligatoriskt. Sedan flera år har också de stora hästarna kompletterats med ponnyer.
Nu domineras alla stall och ridskolor runt om i Sverige av flickor.
– Generellt sett är 85 procent tjejer, säger Peter Mannewald, ordförande i Ryttarkamraterna i Finspång.
De svenska ridskolorna är enligt honom unika.
– Nere i Europa, som i Tyskland och England, är ridskolorna fortfarande privata och ridning en lyxsport, säger han.
Ryttarkamraterna i Finspång bildades strax innan elevantalet i ridskolorna ökade kraftigt. När Peter Mannewald kom till ridklubben för 15 år sedan var Ryttarkamraterna som störst med cirka 500 medlemmar och över 300 ridskoleelever. Sedan dess har de aktiva i klubben minskat, liksom inom hela Svenska ridsportförbundet. Idag har man cirka 250 medlemmar.
– Många av dem som började på 1970-talet har nu skaffat egna hästar och rider i privat regi. Underlaget för föreningsägda ridskolor har minskat.
Ridskolan grunden
Ridskolan är grunden i Ryttarkamraternas verksamhet. Idag har man cirka 170 ungdomar i ridskolan, från de allra minsta på fyra år till vuxengrupper. Den största andelen är mellan 10 och 15 år.
I Minirider lär barnen sitta rätt, det är mycket balansövningar och de lär sig styra och stanna.
Sedan ökas svårighetsgraden upp genom grupperna. Så småningom ingår också sköta hästen och utrustningen själv.
Det allra viktigaste är att öva sig i att få en bra sits och balans i alla gångarter. Om man har det finns det en god grund för att nå alla sina mål med ridningen i framtiden – och dem kan ju vara olika. Ridning som hobby, eller kanske tävling.
Varje år arrangeras också flera läger och hela säsongen en massa kul vid sidan av själva ridskolan.
För att klara den stora verksamheten har föreningen tre ridlärare anställda med Cecilia "Cissi" Christensen som chef. Mycket arbete sker också ideellt.
Ständig utveckling
På anläggningen vid Torstorps Gård finns idag 44 hästar, varav 25 är privata och inhyrda i föreningens stall.
Ryttarkamraterna i Finspång och Finspångs kommun har hela tiden utvecklat anläggningen med nybyggnationer och renoveringar. Nu väntar en investering i ett av stallen på 1,3 miljoner kronor.
Det som gjort att anläggningen fortfarande kan hålla en så hög klass är bland annat de stora nationella hopptävlingar man hade förr.
– Fortfarande är Ryttarkamraterna en av de största anläggningarna i Östergötland, säger Peter Mannewald.
– En annan bidragande orsak är alla företag på orten som sponsrar Ryttarkamraterna på olika sätt.
Nu väntar jubileumsfest, på Bildningen den 8 november.