Ända sedan Sofia var liten har hon haft som mål att bli språkforskare.
- Utan att egentligen veta vad det var, berättar hon och skrattar.
Efter många års forskande så vet den 36-åriga värmländskan vad språk och utmaningar handlar om.
Gillar att undersöka
- Det är kul att vara lärare, men jag är kreativ som person och gillar att undersöka saker, berättar Sofia som just nu arbetar som deltidsvikare på Nyhemsskolan.
Djupdykningen och forskningen i det franska språket inledde hon 2004. Nyligen disputerade (den akademiska akt där en doktorand inför publik försvarar sin doktorsavhandling) Sofia vid Linnéuniversitet i Växjö med avhandlingen "Atténuation en traduction" - une étude des marquers de probabilité en francais et en suédois".
Trevligt samtal
Opponent var den norska professorn i franska, Hans Petter Helland.
- Jag var duktigt nervös. Han hade läst min avhandling noggrant och skulle opponera sig emot den. Men det blev mest ett trevligt samtal, säger hon.
Efter två timmars diskuterande var småbarnsmamman från Finspång doktor i det franska språket.
Skön känsla
- Eftersom jag kämpat så länge med det här så var det en skön känsla att se att jag klarade av det, säger Sofia med stolthet i rösten.
Det som Sofia har grottat ner sig i är de problem som uppstår när man översätter ett språk. Det kan till och med vara så att ord som finns i ett språk inte går att hitta i ett annat.
Ju kan inte översättas
"Trolighetsmarkörer" eller "vaghetsmarkörer" som nog och väl är inte lätta att översätta till franska. Inte heller "självklarhetsmarkören" ju fungerar vidare bra.
- Nog, väl och ju går helt enkelt inte att direktöversätta. När en bok ska översättas används ordet antagligen istället för väl, förklarar Sofia och fortsätter:
Slipper gestikulera
- Folk från andra länder tycker ibland att vi svenskar är ganska tråkiga. Men mycket beror på att vi har ett väldigt nyansrikt språk och inte behöver gestikulera hela tiden som till exempel fransmän gör.
Frågan är om det är det svenska eller franska språket som kommer att få mest nytta av Sofias forskning?
Fått mycket stryk
- Själv tycker jag att jag bidragit mer till svensk språkforskning eftersom jag hållit på så mycket med orden nog, väl och ju. Jag tror att alla som forskar i det svenska språket skulle ha användning av att läsa min avhandling, men tyvärr är den på franska.
Det franska språket har tillsammans med det tyska fått mycket stryk i svenska skolor de senaste åren av den mer populära spanskan.
- Fler borde läsa franska. De har en oerhörd framgång på den tekniska sidan. Förr var det många tjejer som valde franska för att det var mycket mode, kultur, parfymer och sådant.
Vikariatet går ut
- Det har skett en förändring, i mina grupper har jag lika många tjejer som killar. Det är bra att kunna språket när man reser i de fransktalande länderna. Engelska fungerar också hyfsat, men det kan vara bra att börja en konversation med några franska meningar, säger Sofia.
Hennes vikariat på Nyhemsskolan går ut till jul, nu när hon är doktor kan hon söka arbete som lektor på universiteten.
- Jag får se vad som dyker upp, säger Sofia som tillhör en exklusiv skara på en eller två personer som klarar av att ta doktorsexamen i det franska språket varje år i Sverige.