Bildningen, med Bergska gymnasiet, är saknad av sina elever.
Som en följd av coronautbrottet har undervisning på distans nu pågått i över två månader i Sveriges gymnasieskolor. Hur har det gått? Vi följde en lektion i religionskunskap på Bergska gymnasiet.
– Det finns otroliga utmaningar att gå från att möta eleverna ansikte mot ansikte i ett klassrum, till att vi är åtskilda och sitter framför skärmar på olika ställen, säger läraren Karin Zetterstedt.
Att motivera elever att fortsätta studera lika flitigt som i den fysiska skolmiljön har varit en av svårigheterna.
– Det handlar om att hålla drivet uppe både för lärare och elever. Att jag som lärare ska kunna genomföra en viss pedagogik och att eleverna ska kunna förstå och vara mottagliga, trots att de sitter hemma framför en skärm.
Finns det något positivt med distansutbildningen?
– Till exempel måste eleven tänka igenom sina frågor mer och det har i många fall också gett bättre frågor.
Är det inte lättare att "gömma" sig för eleven som studerar hemifrån?
– Jo, det kan det vara. När en lektion börjar vill jag att alla har sina kameror på så jag ser att alla är med. Elever som har behov av att få komma till skolan och jobba har fått göra det.
Vad har varit det svåraste för eleverna?
– Att lägga upp dagen precis som en vanlig skoldag innan coronan. Gå upp på morgonen, duscha, äta frukost och ha en bra arbetsplats. Men det klart svåraste för eleverna har varit den sociala distanseringen. De saknar varandra, oss lärare, och den vanliga skolmiljön.
"Det svåraste för eleverna har varit den sociala distanseringen", säger Karin Zetterstedt.
I den på elever tomma skolsalen, drar Karin igång en av dagens lektioner, namn och bilder på eleverna poppar fram på hennes skärm.
– Det börjar bli långtråkigt att plugga hemifrån. Jag saknar kompisarna och gemenskapen i skolan. Det blir bättre lektioner när vi är i skolan och har lektioner på riktigt, säger Arvid Malm, som går första året på ekonomiprogrammet.
Är det något som är bättre med att studera på distans?
– Jag får mer gjort eftersom jag är själv, berättar Arvid.
Jensine Svensson håller med sin klasskompis.
– Visserligen hinner jag med mer, men det är svårare att hålla uppe motivationen.
Vad hoppas du på efter sommarlovet?
– Det här känns inte hållbart. Jag hoppas vi får komma tillbaka till skolan snart, säger Jensine.
Hennes och många andras önskan slog in när regeringen på fredagen beslutade att gymnasieskolorna ska starta till hösten om inget oförutsett inträffar i fråga om smittspridningen.