Vi har vid flera tillfällen berättat om den tragiska händelsen då Karolina och Thomas Gustafson förlorade sin son i en brand som också totalförstörde deras hem i Rejmyre. När de senare ville bygga upp sitt hus igen möttes de av problem.

LÄS MER: Lågorna tog huset – och deras son.

– Vi ville självklart bygga upp huset igen och då så likt vårt förra som möjligt. Det var ett tvåvåningshus, byggt 1921 med brutet tak. Arkitekten lyckades i det närmaste att göra en exakt kopia exteriört, säger Thomas.

Artikelbild

| Karolina och Thomas Gustafson kommer att få "nöja" sig med ett enplanshus med inredd vind, exteriört helt olikt deras tidigare hus som stod på samma plats.

Så skickades handlingarna in till kommunen och anbudsförfarande påbörjades. Men så kom beskedet från kommunen som fick Karolina och Thomas att tappa hakan.

– Vi fick avslag. De hänvisade till den detaljplanen som antogs när det nya bostadsområde på andra sidan Glasbruksvägen skulle börja byggas. Det var rätt länge sedan men den gäller tydligen fortfarande. Den säger att det inte är tillåtet att bygga tvåplanshus här, och då är det inte heller möjligt med den takbrytningen som vi haft, konstaterar Thomas.

Det som får byggas är enplanshus på max 150 kvadratmeter, med inredd vind och snedtak.

– Så efter jul fick arkitekten rita om. Allt är jättemärkligt, vi bygger ju inte nytt, vi bygger upp. Det är skillnad om man köper en tomt och då får information om vilka regler som gäller, tillägger han.

Artikelbild

| Arbete med att bygga det nya huset är i gång. Familjen Gustafson gav tilll slut upp hoppet om att få bo i ett hus som liknar det gamla.

Efter att ha ringt flera samtal till ansvariga tjänstemän och politiker orkade inte familjen längre.

– Vi tänkte mest "bygg hur ni vill, vi vill bara hem", fortsätter Thomas.

Men paret kan inte låta bli att fortsätta att ifrågasätta beslutet. Inte minst för andras skull, om de hamnar i ett liknande läge.

– Ja, det är inte kul att få de stora tvåvåningshusen krympta till enplans på 150 kvadrat, säger Karolina och pekar på de större villorna i området.

Hugo Andersson (C), miljö- och samhällsbyggnadsråd, håller med om att de gällande bestämmelserna i detaljplanen är märkliga.

– Vi ville verkligen hitta en lösning för den hör familjen. Men tyvärr säger plan- och bygglagen numera att man i princip inte ska ge dispens till någon förändring. I det här fallet var det höjden på huset.

Men detaljplanen är väl kommunens ansvar, hur kunde det bli så här?

– Den här planen antogs någon gång på 60-talet och jag vet faktiskt inte hur de tänkte. Det är lite konstigt att den sträcker sig över andra sidan vägen. Men att ändra en detaljplan tar tid, ett och ett halvt år.

Men för framtiden, är de inte läget att uppdatera den?

– Jo, det finns med i vår planering, nu när vi uppmärksammats på den. Men jag kan inte säga när det kommer att ske.