– Vi har knappt några nya byggnader. Det är Bildningen och höghuset Majoren och några förskolor. De kommuner som har byggt många nya fastigheter kommer förstås högre upp i en sådan här ranking, säger Patrick Eriksson, fastighetschef på det kommunala fastighetsbolaget Vallonbygden.

Den färska undersökningen placerar Finspång på plats 196 bland Sveriges kommuner. Det visar sammanställningen från Indoor Energy och Ömangruppen som är baserad på energideklarationer.

– I Sverige går cirka 40 procent av den totala energiförbrukningen till att värma och kyla byggnader. Många fastighetsägare gör redan stora energieffektiviseringar, men de flesta har goda möjligheter att göra ännu mer utan stora ingrepp, säger Mats Bjelkevik vd Indoor Energy.

Artikelbild

| Patrick Eriksson, fastighetschef Vallonbygden.

Sammanställningen visar att 138 byggnader i Finspång klarar kraven som ställs på en nyproducerad byggnad, vilket motsvarar 16 procent. Det placerar Finspång på plats 196 i rankingen av Sveriges kommuner och innebär att Finspång faller två placeringar sedan förra året.

– Vi känner inte igen det här. De kommunala fastigheterna som vi förvaltar förbrukade 2017 i snitt 111 kilowatt per kvadratmeter när det gäller energiåtgången för att värma upp fastigheter. Då finns det en del fastigheter som är riktigt bra med 61 kilowatt per kvadratmeter, som Bildningen, och några som är sämre, till exempel gamla Stationshuset med 171 kilowatt per kvadratmeter, säger Patrick Eriksson.

Han fortsätter:

– Kravet vi har på oss är att alla kommunala fastigheter ska ligga under 130 kilowatt per kvadratmeter i energiåtgång och det klarar vi i de flesta fall.

Vallonbygden arbetar hela tiden aktivt med att sänka både energiförbrukningen och energikostnaderna i de fastigheter man har ansvar för.

– Det kan handla om att byta till bättre fönster, tilläggsisolera vindar med mera. Förenklat kan man säga att ju nyare en fastighet är desto mindre energi går det åt att värma upp fastigheten, förklarar Patrick Eriksson som också mycket riktigt påpekar att det är många byggnader i undersökningen som Vallonbygden inte ansvarar för.

I den aktuella sammanställningen ingår endast de byggnader som har klassificerats sedan energiklassning infördes 1 januari 2014. Enligt Boverket saknar fortfarande 742 byggnader i Finspång energiklassificering.

– Fler byggnader måste energiklassificeras. Först då vet vi vilka som är viktigast att prioritera för att minska energiförbrukningen, vilket sänker kostnaderna och har en positiv påverkan på klimatet, säger Peter Arvidsson vd Ömangruppen.

I Sverige som helhet lever 19 procent av fastigheterna upp till kravet för nya byggnader. Endast 0,9 procent hamnar i den bästa kategorin. Högst andel fastigheter som klarar kravet finns i Pajala med hela 52 procent och lägst finns i Torsås med sex procent.

Av Finspångs 887 energiklassade byggnader tillhör åtta den bästa kategorin, A, med en energiprestanda under 50 procent av kravet för en ny byggnad. I jämförelse tillhör 117 byggnader den sämsta kategorin G med energiprestanda över 235 procent högre än kravet för nya byggnader.