Redan innan bussen slog upp sina dörrar på måndagsmorgonen hade en liten kö bildats utanför. Det var Blodbussens första stopp i Finspång för 2020.
– Finspångsborna är jätteduktiga. Här känns det som att det finns en lång tradition av att vara blodgivare och om Blodbussen kommer så är det givet att man går iväg och ger blod, säger sjuksköterskan Rebecka Richter.
Rutinerade blodgivare var på plats i god tid för att undvika den största ruschen och en av dem var Carina Arvidsson.
– Jag började lämna blod 1989 och sen dess har jag hållit på regelbundet. Jag hade väldigt mycket huvudvärk och hörde någonstans att det kunde hjälpa att lämna blod, och det tyckte jag att det gjorde.
Carina Arvidsson förklarar det finns flera positiva aspekter med att lämna blod.
– Det är för ett bra syfte, man hjälper folk som är i nöd. Om man någon gång behöver blod så borde man även lämna. Sen får man även koll på sig själv, man får bland annat reda på sitt blodvärde. Det är positivt för mig samtidigt som det blir positivt för andra. Man kan få ett sms om att "nu har ditt blod använts", det tycker jag är jättetrevligt att få. Då vet man att man har gjort skillnad.
En jämn ström med blodgivare passerar genom dörrarna på Blodbussen under förmiddagen och samtliga fem britsar inne i bussen var ständigt upptagna. Uppskattningsvis hoppades Rebecka Richter på att ungefär 60 blodgivare ska ha passerat genom bussen innan den lämnar Finspång för denna gång.
– Om det fortsätter som det gör nu så kommer vi nå upp till det. Vi har haft många besökare bara på en halvtimma, förklarar hon på morgonen.
En relativt ny blodgivare som även hon passade på att anlända till bussen tidigt var Evelina Löfgren. Hon trotsade för två år sedan sin nålrädsla och började lämna blod, något hon inte ångrar.
– Jag har varit väldigt nålrädd i hela mitt liv, jag har tyckt att det är väldigt obehagligt. Första gången kunde jag knappt stå upp när jag kom hit. Nu blir jag lite nervös innan, men sen går det smidigt. Det har fungerat som terapi för mig och nu tycker jag inte att det är lika obehagligt. Det är viktigt att dra sitt strå till stacken, det kan hända oss alla någonting, förklarar hon.
Rebecka Richter utvärderar förmiddagen som positiv och en bra start på det nya året.
– Det har gått jättebra. Det har varit lagom med folk och en jämn ström hela tiden. Det har gått toppen.