Ända sedan barnsben har tv-journalisten, och sedermera författaren Carin Hjulström fått höra hur Kajsa Kavat-duktig hon är. Kanske var det därför hon revolterade tidigt och gick sin egen väg.
Långt innan Carin gick ut naturvetenskapliga linjen på gymnasiet i Göteborg med 5,0 i snittbetyg visste hon hur duktig hon var. När hon hjälpte mamma i köket med efterrätter, när hon som mellanbarn tog stort ansvar hemma, då fick hon hinkvis med beröm.
”Ett spjut i ryggen”
Båda föräldrarna var förebilder genom sin hängivenhet i yrkeslivet. Mamma Ulla var en engagerad lärare, pappa Lennart den hyllade skådespelaren och regissören.
– Pappa brukar säga att han har ’ett spjut i ryggen’. Ropen ’uppåt!’, ’framåt!’ var inte klart uttalade, men de fanns i luften, säger Carin där hon sitter i sitt ljusa vardagsrum vars stora fönster vetter mot Rådasjön.
Kulsprutan
Revolten mot uppväxten lät inte vänta på sig.
– Jag var inte någon vän liten flicka, utan rätt arg och vresig. Jag kallades ”kulsprutan”. Min längtan efter att bli stor och bestämma över mitt liv var stark. Därför valde jag naturvetenskaplig linje trots att min kulturella familj tyckte att det var konstigt. Redan där valde jag min egen fåra.
Med sina betyg kom hon in både på läkarlinjen och Journalisthögskolan, hon valde det senare för att snabbare komma ut i ”livet”.
Som 23-åring hade Carin jobbat som kvällstidningsjournalist på Aftonbladet och Göteborgs-Tidningen i två år och just fått in foten på SVT som programledare för musikprogrammet Gig.
Blev slutkörd
Denna flygande start följdes av många program och utmaningar, vilka hon mötte med hårt arbete och minutiösa förberedelser. För tio år sedan sviktade det.
– Jag var riktigt slutkörd. Det var fruktansvärt jobbigt.
Mitt under sin djupaste svacka fick hon erbjudandet som innehöll hennes livs kanske största utmaning – att två gånger i veckan leda ett direktsänt intervjuprogram. Hon antog utmaningen.
– Att jag klarade det berodde antagligen på att programmet och uppdraget kändes så meningsfullt. Äntligen fick jag utlopp för min nyfikenhet, säger hon.
Tid att reflektera
SVT:s Carin 21:30 blev en succé och pågick mellan 2003 och 2009, sex år under vilka hon träffade ”alla hon velat träffa”.
Svärtan hon hade upplevt kom till användning på flera sätt.
– Annars hade jag inte börjat skriva böcker. Jag har lärt mig att man själv är det största kapital man har i min bransch. Numera tycker jag inte om att ha en fullspäckad kalender.