Förra seklets skola projekt för elever

Stå i skamvrån, skriva med bläckpenna och läsa tio Guds buds. Det var tider det.

Harstenafiskaren Rune Svensson blev för några dagar i fiskekunskap. Här har han landat med flundror, som eleverna Petter Karlsson, Erik Söderling samt Moa Magnusson studerar.

Harstenafiskaren Rune Svensson blev för några dagar i fiskekunskap. Här har han landat med flundror, som eleverna Petter Karlsson, Erik Söderling samt Moa Magnusson studerar.

Foto: Fotograf saknas!

GRYT2004-05-08 04:00
Tider som upprepades under två dagar när skoleleverna i Gryt tog Harstena skola i besittning med bidragsstöd från EU-programmet Leader +.
Med 30 000 EU-sanktionerade kronor på fickan och en omfattande ideell insats från föräldrar samt andra - till eleverna närstående personer - har Grytskolan, givit sig in i ett skolprojekt som heter duga.
Fiskare har berättat. Lärare likaså. Äldre har visat hur man rensar strömming, lagar nät och klubbar säl. Kort sagt, back to basic, närmare bestämt till början av förra seklet.

Skol- och bygdehistoria
Föräldraföreningen i Gryt, med läraren Ulla Larsson, som spindeln i nätet, har tillsammans med en mängd erfarna personer ledsagat barnen in i skol- och bygdehistorien på ett minst sagt påtagligt sätt.
- Det började med ett par temadagar. Därefter åkte vi ut till Harstena, där vi hade lektioner under två dagar, deklarerar Ulla Larsson.
- Vi försökte göra det hela så tidsmässigt som möjligt, vilket bland annat har inneburit att eleverna varit klädda som förr i tiden. Lärarna skulle förhålla sig barska och hela arrangemangets avsikt var att barnen skulle få känna på hur det var att gå i skolan förr i tiden, säger hon.

Lades ned 1965
Och för att få en bild av en genuin skolatmosfär fick de pensionerade Grytslärarna Elinor Andersson och Ingrid Andersson berätta om skolan förr. Ingrid Andersson var för övrigt den sista läraren i Harstena skola, som lades ner 1965.
Men de två förberedande temadagarna handlade också om betydligt mer. Eleverna fick bland annat rita och identifiera fiskar, bli bekanta med sälklubbor, lyssna till dåtidens kristendomsundervisning, skriva med stålpennor, leka bro bro breja.
- Dessutom sydde några av föräldrarna upp en del tidstypiska kläder, säger Ulla Larsson, som menar att det är viktigt att kunskapen om skärgården förmedlas eftersom eleverna de facto bor i en skärgårdskommun.
- Det är lite krångligt att skriva med bläckpenna, konstaterade Alexandra Sand-Ivarsson, som absolut inte vill gå i en skola, från 1900-talets första decennier.
- Nej, det var så väldigt hårt och jag fick stå i skamvrån, säger tredjeklassaren Alexandra, medan hennes klasskamrater, med flätor i håret, hucklen på huvudet och käcka förkläden försöker bemästra styltorna på skolgården.
Det är svårt.

Letar löss
När skolsköterskan Carina Dahlsten, letar löss i huvudet på eleverna börjar de oroligt röra på sig, allt medan lärarna Caroline Åman och Katarina Åberg tar en paus i undervisningen. Skolinspektören Runar Skebäck kommer besök andra dagen, när läraren Marie Österström håller undervisning. Han har funnit sin roll.
Men det blev inte bara undervisning i Harstena skola. Fiskaren Rune Svensson berättade om sitt gebit vid, medan Kalle Magnusson undervisade i säljakt, med klubbor och harpuner.
- Tranet, fettet, skickades till Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik, berättade Kalle Magnusson.
Men det är en helt annan historia, som det brukar heta.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om