Ramadan ökar efterfrågan

I dag infaller den muslimska fastemånaden Ramadan och efterfrågan på lammkött ökar avsevärt, vilket återspeglas på Hummelviks gård i Gryt.

-Det är inte bara Ramadan som ökar efterfrågan på lammkött. Även utlandsresor och bättre markandsföring har fått upp våra ögon för lammrätter, menar Crister Nilsson.

-Det är inte bara Ramadan som ökar efterfrågan på lammkött. Även utlandsresor och bättre markandsföring har fått upp våra ögon för lammrätter, menar Crister Nilsson.

Foto: Bo Cederqvist

Gryt2010-08-11 00:00
Hittills i år har fårfarmaren Crister Nilsson levererat runt 100 lamm till slakteriet. Men nu stundar Ramadan och inom ett par veckor kommer ytterligare 60 lamm att gå till slakt. Då kan han räkna in ett högre kilopris för köttet, just på grund av den muslimska fastemånaden- Vi får ett så kallat Ramadantillägg, som visserligen fluktuerar lite under den här perioden. Men som högst handlar det om tre kronor per kilo, säger en av landets lammproducenter.Ett högre kilopris innebär att intäkterna ökar med cirka 60 kronor per lamm. Ett välkommet tillskott till företaget, som omsluter 300 tackor, 600 lamm och 15 baggar. Brist uppstod
Förra året blev lammproducenterna och slakterierna tagna på sängen. Efterfrågan på lammkött ökade markant under Ramadan och det uppstod en uppenbar brist på köttet, vilket fick till följd att kilopriset ökade.Scan medgav att bakom köttbristen låg en dålig planering, både från deras och lammuppfödarnas sida. -  Vi har tagit lärdom av hur det blev i fjol. Det är ju som så att Ramadan flyttar sig. Tidigare låg högtiden mitt under hösten och då finns det en mycket god tillgång på lamm. Men förra året inföll högtiden tidigt på slaktsäsongen, när det inte finns en naturligt god tillgång på lamm, säger Elisabeth Svensson inköpsansvarig för lamm inom Scan.Crister Nilsson, för övrigt styrelseledamot i lammproducenterna, menar att det rent konkret handlade om en sen lammning förra året- För att det ska finnas slaktfärdiga lamm, inför Ramadan så måste fåren lamma i mars och inte i april.Lämnade kontorsstolen
Under hela sitt yrkesverksamma liv har Crister Nilsson, i olika perioder, arbetat inom fårnäringen. Efter flera år på kontorsstolen, hos Lantmännen och Svenskt Foder, återgick han till fårnäringen 1998. Nu har han en egen gård i Holmtebo utanför Valdemarsvik, som dock inte räcker till, varför han arrenderar mark i Hummelvik, där vi träffar honom- Lammen, som går här på åkern, är redan sålda. Faktum är att efterfrågan av lammkött är betydligt större än vad vi kan producera i Sverige. Inte mindre än 60 procent importeras, företrädesvis från Australien och Nya Zeeland, säger Crister Nilsson och ställer en retorisk fråga.- Hur bra är det för miljön?Elisabeth Svensson berättar om ett ökat intresse för lammköt och informerar om att det i slutet av 1990-talet konsumerades ett halvt kilo per capita och år, medan konsumtionen för närvarande ligger på 1,5 kilo.Öka hela året
- Efterfrågan ökar stadigt. Det handlar om en årlig ökning på 5-10 procent. Men det här innebär också att vi måste öka lammproduktionen, jämnt över året. Vi kan inte bara öka inför påsk och Ramadan. Har man fått smak på lamm vill man ha det året runt.Och det här betyder i sin tur att lammproducenterna måste anpassa sitt arbete.Crister Nilsson berättar om hur han går tillväga för att fåren ska lamma i rätta perioder. Och då blir det i termer av brunst, foder, avvänjning, teaserbaggar, näringsförsörjning och andra fackuttryck.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om