Skogsdag om livet efter Gudrun

Det var den första fråga som ställdes i samband med den skogsdag som moderaterna i Valdemarsvik bjudit in till på Fredriksnäs i Gryt.
Efter välkomnande av dagens värd, Anna Nilsson, och en kort genomgång av Mikael Burgman från Skogsstyrelsen, i vagnsskövet på Fredriksnäs bar det ut i skogen till ett hygge. Där hade gran planterad 1951 drabbats av stormen Gudrun.

80 procent skadades
Enligt uppgift skadades cirka 80 procent av granarna av stormen. Därför var där nu ett hygge. Frågan som ställdes var alltså vad en skogsägare skulle vidta för åtgärder.
- Här är det nödvändigt att utföra en skyddsdikning, konstaterade Burgman och pekade på ytvatten som stod i håligheterna i marken.
Samtidigt var det deltagare som undrade hur det förhöll sig med möjligheten att få dika ut skogsmarker, med tanke på de miljöbestämmelser som finns på området.
- Man måste skilja på nydikning, skyddsdikning och underhållsdikning, framhöll Burgman.

Underhålla diken
Nydikning är tillståndspliktig och att som förr ge sig till att dika ut en sumpskog är inte lämpligt. Men att göra en skyddsdikning för att få bort ytvattnet i produktionsskog är helt och hållet tillåtet. Likaså att underhålla befintliga diken, så länge man inte gräver diket djupare än det ursprungligen varit.
Vad ska en skogsägare för övrigt göra med ett hygge av detta slag?
- Det finns entydiga signaler från skogsindustrin. De vill ha gran, fastslog Burgman.
Visst kan man plantera gran igen på denna mark, men det är förenat med en del problem. Risken för röta är stor och med tanke på sannolikheten för kommande stormar, klarar sig ett granbestånd högst 60 år, med tanke på höjden på granarna. Det visade sig nämligen att trädens höjd var en helt avgörande faktor beträffande skadefrekvensen i samband med Gudrun.
En annan möjlighet är att istället låta granen gå till energiproduktion och då inte alls gallra och sköta beståndet på vanligt sätt, förutom eventuell skogsgödsling. Sen skördas beståndet ungefär som en åker.
Det konstaterades att det på marken redan fanns en hel mängd björkuppslag och därför blev rekommendationen att helt enkelt ta tillvara denna naturliga resurs. Sen kräver förstås ett lövbestånd av detta slag en ganska stor arbetsinsats i form av röjning och gallring.
- Även om det inte är lämpligt med tall just här, ska vi inte räkna bort tallen. Ska vi bara turboproducera får vi inget kvalitetsvirke i framtiden, framhöll Rune Pettersson i Ållebråta.
Han fick medhåll av Burgman som menade att den enskilde skogsägaren ska ha många ägg i korgen. Inte bara tänka på gran utan skapa ekologiskt hållbara skogar för framtiden.
Förutom lunch i vagnsskövet fick deltagarna i skogsdagen lära sig att känna igen spåren av granbarkborren, titta på ett relativt nyanlagt viltvatten samt bese skogsmark avsatt för naturvårdsändamål.

Skogsdag om livet efter Gudrun

Vad gör man efter Gudrun?