- Det brukar vara stort intresse, säger Anders Magnusson i arkivkommittén, som hoppas att många kommer nu också.
Det är ett omfattande arkiv som föreningen har samlat ihop och dessutom i ett hus som i sig utgör en betydande del av Gryts bygdehistoria. Ett hus som på något vis alltid varit
i allmänhetens tjänst vare sig man har fött barn här, badat bastu, haft kommunala ärenden eller suttit
i polisarrest.
I dag är det församlingshem och här finns också Gryts föreningsdrivna bibliotek.
Tidningsurklipp populära
I arkivet, som fyller åtskilliga hyllmeter, är allt registrerat med hyllnummer och hyllplatser vilket gör det lättsökt.
Vad efterfrågas mest?
- Det är faktiskt tidningsurklipp, det är väldigt populärt, säger Anders Magnusson.
Om man vill kopiera något?
- I så fall kan man också komma när vi har våra kommittémöten på tisdagar var fjortonde dag.
Arkivarbetet tog fart när Grytsboken skrevs 1980, vilken gjordes genom en studiecirkel i hembygdsföreningen då mycket material samlades in. Sedan fortsatte det av bara farten.
- Vi får många gamla dokument och foton till skänks från dödsbon, och från skolan har vi också fått många gamla skolkort som besökare brukar tycka om att titta på, säger Anders Magnusson.
Utveckling och historia
Sammanfattningsvis kan man säga att arkivet speglar en bygds historia och utveckling från tider när det fanns flera affärer och ett stort antal skolor både på fastlandet och på öarna, innan den nuvarande skolan kom till för precis 60 år sedan.
I föreningen finns också en kommitté som arbetar med Bygdeband, digitalisering av arkivhandlingar och foton som scannas in.
Men trots den tillgänglighet av arkivmaterial som växer fram på internet tror Anders Magnusson ändå att intresset för det reella arkivet, där man själv bläddrar i gamla handlingar och kartor, aldrig riktigt kommer att försvinna.
- Problemet är väl att det är dåligt med återväxten
i hembygdsföreningarna, det är inte många unga som vill jobba med sådant här, säger Anders Magnusson. Men jag tycker att det går i perioder så det kan säkert dyka upp fler intresserade framöver.
Huset byggdes 1934 -1936 med testamenterade pengar från godsägaren M P Svensson med huvudsyfte att få ett kommunalhus vilket det fortfarande står på en skylt över dörren, 40 år efter kommunsammanslagningen då den kommunala administrationen centraliserades till Valdemarsvik.