Jimmy Skoglund, jägare och kommunjägare i Valdemarsvik har reagerat starkt på händelsen vid Marviken. "Jag är rent ut sagt förbannad" säger han med eftertryck.
När jägare nyligen provsköt sina vapen i närheten av Marviken på Vikbolandet ledde det till ett stort polispådrag. Förvirringen är stor hos många, inte minst hos jägarna. Hur kunde det ens hända?
I dessa tider då det rapporteras om skjutningar allt som oftast är det kanske inte så konstigt om folk är lite mer på tårna än tidigare när de hör skott. Men Jimmy Skoglund, 39 år och rutinerad jägare från Valdemarsvik, förvånas över att folk på landsbygden reagerar så kraftigt på skott och inte tycks vara medvetna om att jakt pågår även sommartid, inte bara höst och vinter.
– Jag är helt förundrad. Om man hör skott i tätbebyggt område kan jag förstå oron, men att det händer ute på landsbygden – i områden där jakt ofta förekommer – är väldigt märkligt, säger han.
Jimmy Skoglund är en av många jägare som reagerat starkt på händelsen på Vikbolandet. För att öka förståelse vill han gärna dela med sig av sina erfarenheter när det gäller jakt så här års.
– Jag jagar på Brantsbo Gård. Just nu ägnar vi oss åt spannmålsjakt. Det vill säga att vi jagar vildsvinen när de betar på fälten. Den typen av jakt sträcker sig från då grödorna börjar mogna tills de är tröskade, säger han.
– Grisarna har inte så välutvecklade sinnen i övrigt, men deras luktsinne är ypperligt. De kan känna vittringen av till exempel mjölkmoget vete (en process i mognaden) på långt håll. De trampar ner säden och äter upp axen vilket orsakar stort ekonomiskt svinn för markägarna i vildsvinstäta områden.
Vildsvinen är aktiva nattetid och jagas alltså från skymning till gryning. Det är då de söker sig ut på åkrarna för att äta. Är det helt mörkt ute krävs att vapnet är utrustat med mörkersikte, berättar Jimmy.
– Spannmålsjakt är en svår jakt. Vildsvinen är lovliga året runt, men med vissa restriktioner. Till exempel är sugga med kultingar alltid fredad av etiska skäl. Det är många gånger svårt att avgöra i den höga säden om det är en kultingförande sugga som går där ute och betar.
Jimmy Skoglund tar oss med ut på skymningsjakt på vildsvin. Den här gången blev det ingen gris. "Förra gången vi var ute fick vi tre stycken med oss hem", berättar han.
Vi har återkommande skrivit om problem med vildsvin i Valdemarsvik. Hur illa är det?
– Det är förhållandevis lugnt med vildsvin i kommunen just nu. Men föryngringen, det vill säga det faktum att det fötts många och stora kullar under året, är stor, säger Jimmy Skoglund.
– Det innebär att beståndet kommer öka markant framöver.
Så här års dras vildsvin till mogna sädesfält. "De trampar ner säden och äter upp axen. Det orsakar stort ekonomiskt svinn för markägarna i vildsvinstäta områden", säger Jimmy Skoglund.
Jan-Erik Andersson, lantbrukare och en av ägarna till Brantsbo gård, tycker också att det är ganska lugnt med vildsvin i nuläget, men att det rent allmänt finns alldeles för mycket djur i svenska skogar.
– Det är inte bara vildsvin som förstör våra grödor och vallar. Vi behöver skjuta av mycket mer än vad som sker i dag för att kunna behålla produktionen i skogslandskapet, säger han.
Hur stora är era förluster på grund av viltskador?
– Förlusten varierar, men på våra 180 hektar spannmål och 40 hektar vall ligger det på cirka 50 000–100 000 kronor per år. Jag är tacksam för alla jägare som vill engagera sig i spannmålsjakten, säger Jan-Erik Andersson.
Skymningen faller över det mjölkmogna rågvetet och väntan på hungriga matgäster tar sin början.
Händelsen vid Marviken kommer inte påverka Jimmy Skoglund som jägare i framtiden. Han kommer fortsätta som tidigare, men han känner med de drabbade.
– De måste vara otroligt chockade av det inträffade. Jag tänker mycket på dem och hoppas de får en ursäkt och den upprättelse de förtjänar, säger han.
Skott i Marviken orsakade en stor polisinsats och har väckt reaktioner i jaktkretsar.