– Vi har en aktivt likabehandlingsarbete i förskolan och jobbar utifrån nya diskrimineringsgrunder som kom 2017 – både med vuxna och barn och på personalens arbetsplatsträffar – med fokus på alla barns lika värde och rättigheter. Förskolan har även köpt in material om barnkonventionen där vi samtalar om frågorna, säger Cecilia Boll, biträdande förskolechef, innan trädet (prydnadskörsbär) kom i jorden.
Vi har tidigare skrivit om Jonas Paulmans historia och svåra uppväxt med missbrukande föräldrar, våld, utsatthet och fosterhemsplacering när han var fyra år.
Han mobbades i skolan och led av att inte kunna koncentrera sig. När fostermamman dog rasade tillvaron. Som tolvåring bodde han i ett uthus och fick klara sig själv.
Engagemanget kommer från hjärtat där han ser loggan för Barnens träd som sig själv. Trädet som symbol är kunskapens-, sinnenas-, omsorgens-, och ett kompisträd. Vid trädet ska alla vara trygga. Ett barn som är ledset kan ställa sig vid trädet och då ser vuxna det.
– Det var så jag gjorde. Jag fick inte kärlek och omsorg som liten. Jag kramade träd som barn eftersom de alltid stod kvar. Det gjorde ingen vuxen för mig, förklarade Jonas Paulman lågmält, när vi träffade honom på Tryserums friskola en solig septemberförmiddag förra året.
– Intresset för Barnen träd växer. När jag dör om 100 år får andra ta vid, sade han skämtsamt under tisdagens besök på Gusums förskola.