Framför graven tar han av sig kepsen och stryker med handen över sitt silvergråa hår. Han står tyst en stund innan han går fram och lägger tre rosa rosor och några snäckhalsband på graven. Så klappar han kärleksfullt på gravstenen.
- Det betyder oerhört mycket för mig att vara här. Jag betraktar Bengt och Marie-Thérèse som mina andliga föräldrar. De gjorde enormt mycket för att informera vårt folk. De var mycket modiga, rättframma, hade goda hjärtan och tog stora personliga risker, säger han efteråt och tillägger, med en blick på rosorna:
- Rosa var deras älsklingsfärg.

<span class="mr">Symbol för vänskap
</span>Snäckhalsbanden är en traditionell gåva som symboliserar vänskapsbanden mellan presidenten, det polynesiska folket och den östgötske Kon-Tiki-fararen, etnografen, författaren och kärnvapenmotståndaren Bengt Danielsson och hans franska hustru Marie-Thérèse.
Här, i närheten av släktgården Mogestad utanför Mantorp, jordfästes Bengt Danielsson 1997. Sex år senare begravdes hans hustru här. Även parets dotter, Maruia, ligger i graven. Hon avled bara 20 år gammal i leukemi och hennes kvarlevor flyttades hit 1998. Maruia var deras enda barn. Redan före hennes död hade makarna Danielsson engagerat sig mot de franska provsprängningarna av kärnvapen i Franska Polynesien.
- När deras dotter dog hade de än större anledning, säger Tetuahau Temaru, presidentens son som följt med sin pappa på Europaresan och som agerar fotograf under den lilla minneshögtiden.

<span class="mr">Kamp mot kärnvapen
</span>Oscar Temaru är född 1944 på Tahiti, Franska Polynesiens huvudö, som ofta får ge namn åt hela området. Han startade sitt politiska parti 1977. Vid samma tidpunkt lärde han känna makarna Danielsson. De sökte upp honom eftersom han var aktiv motståndare till de franska kärnvapensprängningarna. Tillsammans åkte de på en konferens i Mikronesien och efter det fortsatte de att ha en tät kontakt.
I samband med att Frankrike återupptog provsprängningarna i mitten av 1990-talet skrevs det i svenska tidningar om hur kulturminister Margot Wallström gick i demonstrationståg hand i hand med den "tahitiske befrielseledaren" Oscar Temaru och Bengt Danielsson.
Ingen av makarna Danielsson fick dock uppleva när Oscar Temaru valdes till president över Franska Polynesien första gången 2004.
- Marie-Thérèse dog bara ett år innan, säger Oscar Temaru.
Det är en minneshögtid i liten skala som äger rum vid graven. Förutom det polynesiska sällskapet, som består av fyra personer, är kyrkoherden i Östra Tollstad och fem ortsbor på plats. Två av dem är ingifta släktingar och vänner till Bengt Danielsson. Dessutom finns här fyra journalister.
Efter minneshögtiden dricker vi te i församlingshemmet i Östra Tollstad och jag frågar Oscar Temaru om hans framtidsvision för Tahiti.
- Jag har samma dröm som Bengt och Marie-Thérèse: självständighet, säger han och ler.
Han har hopp om att drömmen en dag kommer att besannas. Men han vill inte prata så mycket om sig själv eller om politik. I dag är han här för att hedra sina mentorer.
Han intresserar sig för den lilla utställning om Bengt Danielsson - eller Benetito som han kallades på Tahiti - som finns i församlingshemmet. En samling fotografier, tidningsurklipp och böcker. Särskilt intresserad blir han när han hittar en kopia av en dagbok från Raroia, ön där Kon-Tiki-färden slutade. Går det att få dagboken översatt? undrar han.

<span class="mr">Vill öppna museum
</span>Han har planer på att öppna ett museum över makarna Danielsson på Papehue på Tahiti, där de levde i många år.
Oscar Temaru anlände till Europa för en vecka sedan för att se finalen i fotbolls-VM.
- Jag är själv gammal fotbollsspelare, säger han och sonen visar på digitalkameran hur han lycktas fånga flera av de italienska spelarna, som bodde på samma hotell som det polynesiska sällskapet.
Därefter väntade ett möte med ministrar i Luxembourg. Till Sverige kom han enbart för att besöka graven i Östra Tollstad.
- Dagen innan jag lämnade Tahiti anlände den andra Kon-Tiki-flotten med Thor Heyerdahls sonson. Vicepresidenten fick vara där och ta emot den, eftersom jag åkte hit.

<span class="mr">Valde bort Chirac
</span>Det var inte det enda arrangemang som Oscar Temaru prioriterade bort till förmån för Europaresan och besöket i Östra Tollstad, som han velat göra under en lång tid. Redan för flera år sedan talade han med Marie-Thérèse Danielsson om att besökta Bengts grav, men hon avled innan resan blev av. Så när franske presidenten Jacques Chirac bjöd in honom för att fira den franska nationaldagen den 14 juli tackade han nej. Den dagen ville han tillägna Bengt och Marie-Thérèse Danielsson.
- Det var mycket viktigt för mig att komma hit. Jag är så glad att jag är här nu, säger Oscar Temaru.