Havsörn skarvens nya fiende

När Håkan Knutsson åker den korta sträckan från Stora Rimmö till Stäk vid Rönö på Vikbolandet för att hämta NT:s reporter såg han 14 havsörnar över Snöpö .När vi kommer tillbaka till ön landar en örn i en trädtopp och sätter sig bland storskarvarna, som är arten som häckar i Sverige. Ungarna har nyligen blivit flygfärdiga och är ett tacksamt byte för havsörnarna. Fler skarv än någonsin
Många NT pratat med anser att det aldrig tidigare varit så mycket skarv i östgötaskärgården som nu, men det finns det enligt länsstyrelsen inga belägg för.- Störs skarvarna på en plats kan de flytta till en annan, eller flera andra öar. Därför kan de minska på en plats och öka på andra, säger Martin Larsson, biolog vid länsstyrelsens naturvårdsenhet.Han är på semester och har inte aktuella siffror framför sig, men vid den senaste räkningen han känner till fanns det 4 000 bon i östgötskärgården.- Ökningen har i alla fall mattats av, men jag har inte varit ute på ett tag så exakt känner jag inte till förhållandena, säger han.Spöklika öar
Från Stäk passerar vi först Lilla Olsholmen. Några enstaka nakna vita träd reser sig upp från marken. Ön är i stort sett helt förstörd och så många skarvar finns inte kvar.- Nu är träden döda och har blåst omkull, men tidigare fanns det omkring 400 bon på Lilla Olsholmen, säger Olle Helmersson på Risö i Sankt Anna.Istället har fåglarna flyttat till Snöpö ett stycke österut och närmare Stora Rimmö. Där är det precis tätt med bon och i träden sitter hundratals skarvar. Även på klipporna runtomkring, bland annat vid Skönningsskären sitter de. Många med vingarna utbredda för att torka. De svarta fåglarna mot de, av avföring, vita träden ger ett spökligt intryck.Jag gör en kort landstigning på Snöpö, en ytterst obehaglig upplevelse. Allt, marken, växtlighet och träd, är täckta av vitt torr avföring. Lukten är stark och sitter kvar i näsan i flera timmar.Den lukten når också in till bland annat Stora Rimmö när vindarna är de rätta.Både Håkan Knutsson och grannen Conrad Pokorny har sina sommarstugor där.- Under de fem somrar vi har bott där har skarvarna blivit allt fler och kommit allt närmare, säger Conrad Pokorny, som kan se dem på ett skär strax utanför.- På vårarna flyger de in över ön för att ta kvistar till sina bobyggen. Vi har tallar, aspar och björkar som fått topparna helt förstörda. Jag vet inte om träder kommer att repa sig.Conrad Pokorny har nu tagit initiativet till en namninsamling bland både sommarboende och åreruntboende.Det har också boende på Lilla Kallskär i Valdemarsviks kommun gjort. De har redan skickat in en skrivelse till länsstyrelsen.Det är två positiva besked vi har med oss när vi hälsar på hos 80-årige Olle Magnusson, som i hela sitt liv bott på Stora Rimmö. Han har sett fisket drastiskt förändras och jordbruket försvinna. Förr försörjde han sig på båda.- Leva på fiske nu, det går inte, säger han, och skyller mycket, men inte allt, på skarven.- Det är det bästa som kan hända. Kalas, säger han när Håkan Knutsson berättar om de havsörnar han sett.- Glöm inte den här gubben, säger han när namninsamlingen kommer på tal.Men utrota skarven vill han inte.- Nej för helvete, allt som finns i Guds natur ska finnas, i måttliga mängderPrickade 2000 ägg
Det är ungefär 15 år sedan skarven kom till östgötaskärgården och Olle Magnussons anser att det aldrig varit så många som nu.För ett antal år sedan var han med tillstånd från länsstyrelsen med om att pricka ägg, alltså göra ett litet hål i äggen så att ingen skarv skulle kläckas.- Första året var det 400-500 bon och 2 000 ägg, året därpå 200 ägg och tredje året var de borta.Äggprickning sker fortfarande, men det är en omdiskuterad metod. Risken är att skarven flyttar till en annan ö när de blir störda.Även Tomas Pettersson i Bottna tycker att det blivit värre på senare år. Han fiskar en del, men inte på heltid. Både han och Olle Magnusson har sett hur skarven tar all sorts fisk, inte bara skräpfisk som en del påstår.Skarv i näten
Fisket har minskat och i-stället sitter det ofta skarv i näten. De har fastnat i jakten på fisk.- De är svåra att få bort och ofta förstör de näten, säger Tomas Pettersson.Han stöder namninsamlingen och tycker det är bra att det inte bara är, som han säger, tjuriga fiskare som skriver på.Olle Helmersson på Risö hyr ut stugor, ofta till tyska sportfiskare.- Jag kan inte säga att skarven stör uthyrningen, men sportfiskarna är grymt förargade på skarven. Men kanske kan havsörnen få skarven att flytta, säger han.I Stockholms skärgård konstaterade man redan förra året att antalet bon i skarvkolonierna minskade, vilket man tillskriver havsörnen.30 par havsörnar
En studie som Skärgårdsstiftelsen gjort visar också att antalet havsörnar ökar, gynnade av skarven. I Östergötland räknar man till ett 30-tal par havsörnar. När de var utrotningshotade ökade skarven. Nu kan det bli tvärtom.Björn Aronsson, ordförande i Östergötlands kustfiskareförbund vill ha ökad äggprickning och mer skyddsjakt på skarv, men tycker att myndigheterna hittills lyssnat mer på ornitologerna är ortsbefolkningen.Redan nu förekommer förutom äggprickning även en del skyddsjakt. Länsstyrelsens grundinställning, enligt Martin Larsson, är att skyddsjakt ska få ske för att undvika skador på fiskeredskap och om fåglarna orsakar sanitära olägenheter.Problemet är att det inte gäller inom Stora Rimmö naturreservat, där är skarven helt skyddad. Det faktum att den förstör växtligheten i reservatet har hittills inte spelat någon roll. I ett naturreservat ska naturen få ha sin gång. På en skylt på Snöpö står bland annat att det är förbjudet att skada fasta naturföremål eller ytbildning, men det är riktat till människan.- Skarven har ett starkt skydd i EU-lagstiftningen, men krockar deras beteende med andra naturvärden får vi titta på om vi inte måste vidta åtgärder, säger Martin Larsson.

Havsörn skarvens nya fiende

Protesterna mot skarvens härjningar i skärgården växer. Både i Sankt Anna och Gryts skärgårdar förbereds skrivelser. Samtidigt har skarven fått en ny fiende i havsörnen.