Grodan lever på hoppet om en framtid
Inom en snar framtid kommer en tredjedel av alla groddjur att vara utrotade. Det största hotet är en svampsjukdom. Ett annat är klimatförändringarna.
Foto: Fotograf saknas!
Det värsta hotet mot grodorna är en svampsjukdom som har spridits över världen av den afrikanska klogrodan. Det varmare klimatet har gjort grodan allt mer känslig för sjukdomen. - På mycket kort tid kan svampsjukdomen radera en hel population, säger Jan Westin. Groddjurens helt unika skinn innehåller ämnen som kan döda virus och mikroorganismer. De hoppande djuren kan med andra ord vara bärare av ämnen som är lösningen på botemedel för en rad mänskliga sjukdomar. Det allt tunnare ozonskiktet påverkar också grodans fortplantning. Strålningen kan skada grodäggen. Andra hot är utsläpp av kemiska bekämpningsmedel och nya introducerade arter som egentligen inte hör hemma i den svenska naturen. - Den rödörade sköldpaddan till exempel. Släpps den ut äter den upp rom och yngel. Vägtunnlar för grodor
Många grodor dödas också i trafiken. De blir överkörda när de förflyttar sig från sin övervintringsplats till det vatten där de fortplantar sig. För att förhindra detta har Vägverket anlagt vägtunnlar där djuren har sina vandringar. Grodan har också sina naturliga fienden. Den kan bli uppäten av en snok, en fisk eller en fågel. Grodyngel lever av alger och växtdelar och fungerar på så sätt som renhållare i vatten. När de blir vuxna lever den bland annat på insekter och maskar, sniglar och och mygglarver. - Grodor är bra skadedjursätare. Vi skulle behöva använda mer gifter om vi inte hade grodor. Dricka behöver inte grodan eftersom den absorberar vatten genom huden. Det finns cirka 6 000 grodarter i världen och ett dussin arter i Sverige. Den svenska grodan är fridlyst sedan år 2000. Grodan är i huvudsak ett nattaktivt djur. Våren är den tid då de lägger rom i vatten. - De har många olika strategier för det, säger Jan Westin. På Seychellerna finns en hangroda som bär ungarna på ryggen tills de blir vuxna. Det finns trädgrodor som lägger ägg i träd ovanför vatten. När äggen kläcks faller ynglen ner. Grodan hoppar, paddan går
Men vad är det då för skillnad på en groda och en padda? Paddan går i stället för att hoppa. Dess hud är torrare och vårtigare och den kan bli betydligt mycket äldre än en groda. Den kan klara sig längre utan vatten än grodan. Om en groda i snitt blir cirka tio år så kan en padda leva i 40. Bakom sina ögon har paddan giftkörtlar. Om den till exempel blir biten av en räv så gör giftet att det bränner till i munnen på räven. - Då lär sig räven att det där, det gör den inte om. Myten om paddan som förvandlas till en prins efter att ha blivit kysst kan ha med de här körtlarna att göra. - Giftet är ett LSD-liknande preparat. Man ska inte klia sig i ögonen efter att ha hållt i en padda, säger Jan Westin. Slutsatsen blir att förvandlingen som prinsessan tyckte sig se egentligen var en synvilla eller en hallucination. Grodor finns i alla möjliga storlekar. Den största sorten, Goliatgrodan från Afrika, kan ha en kropp på 30 centimeter. Och den minsta fullvuxna grodarten kan ha en kropp som är mindre än en centimeter. Då tillkommer förstås benen. Vissa grodor kan hoppa upp till 20 gånger sin egen kroppslängd i ett enda hopp. Även groddjurens pupiller kan se mycket olika ut. En del har till och med fyrkantiga eller hjärtformade pupiller. Den allra giftigaste grodan på jorden är Pilgiftsgrodan. Den finns i Amazonas regnskogar. Giftet från en enda groda kan döda upp till tusen människor.
fakta Groddjur
Det är organisationerna Amphibian Ark och EAZA som uppmanat djurparkerna att föda upp så många grodor som möjligt. Amphibian ark är en sammanslutning av grodentusiaster och det är de som utropat Grodans år. EAZA är en för djurparkernas övergripande organisation. Det vetenskapliga namnet på groda är rana. Exempel på svenska grodarter är: Vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, långbensgroda, gölgroda och lövgroda. Människor som studerar grodor och paddor kallas herpetologer. Grodben bildar en ny ring för varje levnadsår precis som årsringar på en trädstam.
Så jobbar vi med nyheter