Sverige har skrattat med Roy och Roger och deras gamla bilverkstad på västgötaslätten i över 30 år.
Det har runnit mycket bensin i tankarna från tv-succéns premiärår 1986. Här, vid Herrbeta, med den ständigt pulserande E4-ådern mellan mackarna, har inte tiden stått stilla. Förändringarnas vindar över östgötaslätten svepte bort det gamla och in med det nya.
Roy och Roger har en mack.
Barndomskompisarna Maria Thyberg och Sussie Pettersson har två och firar tio år i vår.
– Det är allt lite galet, säger Sussie och skrattar.
De gör det ofta.
Skrattar.
Ni är den moderna tidens Roy och Roger?– Vi fick en nyskriven sång med våra namn av våra kompisar, som alla kom klädda så där med keps och allt när vi tog över, säger Sussi och nickar mot den svartvita bilden på bordet.
Det här är ju ni nu?– Ha, ha, ha... men du får byta ut skiftnycklarna till kaffe och bulle. Vi har inte den servicen längre. Det går inte i dag.
Maria Thyberg och Sussie Pettersson träffades för första gången på en handbollsträning med NKIK.
– Vi var bara tio år och lekte nog mer i ribbstolarna än spelade handboll. Det var början på vår livslånga vänskap, säger Maria.
– Vi har följt varandra, mer eller mindre, genom hela livet från den dagen, men trodde nog aldrig vi skulle driva mackar tillsammans. Det bara hände och blev så, berättar Sussie.
Vad hände?– Jag jobbade i en livsmedelsbutik och ville göra något annat – helst driva något själv. Jag gick ut och letade på nätet och hittade att 7–Eleven skulle starta butiker i Shells mackar. Det var något nytt och spännande, säger Sussie.
Bara dagar före det första informationsmötet på Renströmmen i Norrköping pratade hon och Maria med varandra i telefon.
– Sussi lät hemlighetsfull och ville först inte berätta allt, men så avslöjade hon sina planer. Jag frågade om jag fick hänga på. Några dagar senare var vi plötsligt ute och åkte och tittade på olika mackar runt om i Östergötland, berättar Maria.
De fick en fråga på det sista av totalt fem möten med den nya kedjan, som skulle ta över mackarna.
”Vad gör ni om tio år?”
Vad svarade ni?– Vi tittade bara på varandra, började dansa och sjunga ”Sussie och Maria har en mack ihop” och skrattade. Det var det, säger Maria.
– När vi lämnade det mötet och var på väg ut på gatan stannade vi till och bara skakade på våra huvuden. Att sjunga och dansa på en anställningsintervju var väl inte så smart.
Det var det.– Ett dygn senare ringde de och sa ”vi vill ha er”, säger Maria.
– Vi hade egentligen inte pratat ihop oss alls eller hade än mindre någon plan för hur vi skulle gå vidare, men vi hade inget att förlora. Det var bara att köra.
De klev in i en mansdominerad värld och möttes av många skeptiska röster och tveksamma frågor.
– Du skulle sett minen, när vi öppnade lite bubbel och skulle fira vår mack tillsammans med tjejgänget första gången. De trodde oss inte först, berättar Sussie.
Starten blev riktigt tuff med ett rånförsök och en bilbrand under de första månaderna.
– Där och då funderade vi verkligen över vad vi hade gett oss in på. Vi jobbade galet mycket också. Det var nästan dygnet runt i sju-åtta månader, men vi hade inget val om vi skulle överleva, medger Sussie.
De tog också upp kampen mot smitningarna på sitt eget sätt.
– Vi hade säkert smitnotor för bensin på över 100 000 kronor första året, men vi fick snabbt ner det till 22 000 andra året, säger Maria.
Hur?– Vi skrev upp registreringsnummer på varje bil som stannande för att tanka och fick bra koll på det. Vi åkte faktiskt hem till en del smitare, knackade på och krävde betalt.
Tufft.– Ja. Det var ju våra pengar.
Tio år senare och tusentals möten senare med förare på väg är känslan en helt annan.
– Det har hänt massor. I början kom det in kunder som frågade om vi hade någon som kunde hjälpa till. De sökte efter en man. Det är nästan helt borta idag. Det händer bara någon enstaka gång om året, säger Maria.
De är delägare i varandras mackar och byter sida med varandra vartannat år.
– Det håller oss skärpta och skapar lite nytt i vardagen. Det är en enorm trygghet i att vi har varandra och kan dela på ansvaret. Vi täcker upp för varandra hela tiden.
Till sist... på tal om Roy och Roger. Har ni lärt er något om bilar?– Förlåt. Jag hörde inte riktigt frågan... Skämt åsido. Vi har lärt oss lite med åren, men vi säger ofta till våra kunder att man inte får blanda saker och ting, svarar Sussie.
Ni tänker på motoroljan?– Precis. Det är vår huvudregel. Tänk alltid på vad man haft innan.
Hej då, Macken.
Vi ses i morrn!