Hönsen lever lyxliv hos Anita
För Anita Skoog är hönsen mer än bara äggproducenter. De är också sällskapliga, hemtrevliga och bevarare av ett kulturarv.
Tupparna håller uppsikt och varnar för faror.
Foto: Fotograf saknas!
- Höns är hemtrevliga. De ger liv och rörelse på gården och så är de så sällskapliga, förklarar Anita Skoog.
Att det blev just Åsbo är mer en tillfällighet förklarar hon.
- Jag funderade först på svarthöna, men det var så svårt att få tag på och Kindahöns ruvar mycket, så det blev Åsbo.
En annan anledning var att hon ville hjälpa till att bevara en gammal ras. Åsbohönan är en liten hönstyp som förr var vanlig i de småländska och nordskånska skogsbygderna.
Lever lyxliv
Alla Anitas hönor har ett namn och de lever ett lyxliv med hönsmått mätt. De utfordras med spagetti och majs varje dag, förutom den mer traditionella hönsmaten. Nu när våren har kommit går de ut en stund varje dag på gårdsplanen för att leta efter mat, sandbada och sola sig.
När Anita öppnar dörren till ladugården springer hela flocken ut. De springer fritt och håller gärna till på dynghögen, eller vid husväggen där solen har smält snön. Tupparna håller uppsikt och varnar för faror.
- De har olika läten för olika faror. Det är fascinerande, säger Anita.
Hönorna lägger ungefär 200 ägg om året, när de är som mest produktiva. En modern värphöna lägger cirka 350, men är högproduktiv under en kortare del av sitt liv.
Anita Skoogs hönor och tuppar är genbanksanslutna, vilket betyder att de är med i ett register för renrasiga Åsbohöns. Den som är genbanksansluten måste se till att alla kycklingar som kläcks är äkta Åsbo och inte korsningar med någon annan ras.
Bjuder på äggrätter
Hönorna ger cirka tio ägg om dagen, som familjen ger bort, säljer eller äter själva.
- Vi bjuder ofta på äggrätter, till exempel spansk tortilla, säger Anita.
Lantrashöns är oftast mer benägna att ruva än förädlade höns, som används till ägg- eller köttproduktion.
Förra sommaren ruvade tre av Anita Skoogs hönor fram kycklingar, en av dem ruvade till och med vid två tillfällen. Trots att lantrashöns är betydligt dyrare att köpa än andra höns så har det inte varit något problem att sälja kycklingarna och Anita märker ett ökande intresse för lantrashöns.
- Det är många som vill bli genbanksanslutna och det är jätteroligt, säger hon.
LantrashönsEn hönsras ska vara minst 100 år gammal för att betraktas som lantras och den ska vara okorsad.
Målet med lantrasaveln är att spara och bevara, inte att förädla rasen.
Lantraserna är oftast mindre än moderna hönsraser.
Det finns elva olika lantraser. En av dessa, Kindahönan, kommer från södra Östergötland.
Flest antal besättningar finns av Åsbo och Blomme, 106 respektive 74. Den minst vanliga är Gammalsvensk dvärghöna, där det bara finns 10 besättningar med i genbanken.
Målet med lantrasaveln är att spara och bevara, inte att förädla rasen.
Lantraserna är oftast mindre än moderna hönsraser.
Det finns elva olika lantraser. En av dessa, Kindahönan, kommer från södra Östergötland.
Flest antal besättningar finns av Åsbo och Blomme, 106 respektive 74. Den minst vanliga är Gammalsvensk dvärghöna, där det bara finns 10 besättningar med i genbanken.
Så jobbar vi med nyheter