De senaste veckornas framfart för coronaviruset har fått flygbolag att ställa in avgångar mot Fastlandskina och Hongkong. Kontor i Europa har stängts efter att smittan börjat spridas där, sportevenemang och konserter har ställts in. I Japan har premiärministern uppmanat alla skolor att hålla stängt.

Både i Sverige och i resten av världen faller börser kraftigt. Oron och osäkerheten får tydliga ekonomiska konsekvenser.

Ekonomi handlar om att förutse framtiden och kunna planera för den. När du inte kan det handlar det om att lämna spelplanen, det är det vi ser nu, säger Claes Hemberg.

"Halv krasch"

Han beskriver den pågående situationen som en "som det inte finns parametrar för", men vill inte benämna det hela som en krasch.

Nej, vi är inte där. En krasch är vid 20 procent, nu har vi haft nedgång på 11 procent, men det är inte ovanligt, det händer ibland. Det här är på sin höjd en halv krasch.

Hemberg tror att oron som ses på börserna kan pågå i minst ett par veckor till, kanske månader:

Om det stämmer som kinesiska myndigheter säger att smittan där ebbar ut så går vi från det som varit en produktionskris, i och med att Kina är "världens verkstadsgolv", och mot en konsumtionskris om det är så att viruset får fäste här i Europa. Vem köper då bilar, kylskåp och alla de varor som produceras?

Oro kan hindra

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, menar att i värsta fall kan effekterna av själva oron att bli värre än de av viruset i sig.

Det finns gott om historiska exempel på när oron har gjort mer skada än sjukdomen i sig. Bland annat i Västafrika där sjukvården kollapsade och i stort sett all vanlig sjukvård ställdes in på grund av väldigt mycket oro och ångest. Det gjorde att fler dog av brist på sjukvård än på grund av ebola, säger han.

Skillnaderna mellan Västafrika och Sverige är många och stora, men Tegnell betonar ändå vikten av att inte dra på större växlar än nödvändigt.

Vi ska göra vårt bästa för att stoppa spridningen av coronaviruset, men det får inte gå ut över våra samhällsfunktioner på ett sätt som är mer skadligt än de eventuella vinster man får.

Vana vid trygghet

TT: Varför tror du att så många reagerar med omfattande åtgärder och vill ta det säkra före det osäkra?

Ibland är det för att man vill verka handlingskraftig, man känner att det finns en oro och krav på att man ska göra något. Då gör man något stort och synligt för att visa att man förstår oron. Sedan är det en osäkerhet i det hela, att man inte riktigt vet vart det är på väg.

I samhällen där vi är väldigt vana vid en hög grad av trygghet blir ofta osäkerheten och oron större, påminner han.

Jag var nyligen i Afrika och där ligger oron inte alls på samma nivå. Och det är ju klart att om man har stora mängder av befolkningen som dör i malaria, tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar är det här något som blir ett relativt sätt mindre hot än hos oss.