Julgranen
Seden att ha julgran inomhus är cirka 500 år gammal och kommer från Bayern i Tyskland. Förr pyntade man granen med ätbara kakor och nötter. Vid julens slut plundrade barnen trädet och åt upp det som var på det. Det tog en tid innan vi plockade upp seden i Skandinavien.
I Sverige rapporteras den första granen från 1741, men det dröjde länge innan seden spred sig utanför herrgårdarna.
Långt innan kristendomens intåg eldade man bål vid heliga träd. Denna tradition blev bannlyst av kyrkan vid år 452.
Källa: Julen i Fokus
Julklapparna
Det förekom julgåvor till barnen i välbeställda familjer under 1600- och 1700-talen, men först senare började det bli vanligt med sådana presenter i bondgårdarna. De "julklappar" som fanns före de riktiga presenterna var skämtgåvor, som kastades in i hemlighet sedan någon först klappat på dörren. Gåvan kunde vara en halmdocka, ett vedträ eller till och med en grisfot.
Till gåvan hörde en skämtsam, ibland kanske elak vers. I den formen var klapparna en del i upptågen som hörde till julfirandet i byarna. Ordet klapp anses höra samman med just bankandet på dörren.
Den givmildhet som av tradition skulle prägla julen tog sig uttryck på andra sätt. Allt gårdens folk skulle ha sina gåvor. Det bakades bröd och stöptes ljus till byns fattiga. Generositeten kom också gårdens djur till del. De fick extra och särskilt gott foder på julafton.
Källa: Fira Jul
Pepparkakorna
Det första dokumenterade ätandet av pepparkakor i Sverige dateras 1300- talet då nunnor bakade och åt dem i medicinskt syfte. Nunnorna hade våldsamma magbesvär samt problem med matsmältningen och kryddorna i pepparkakan underlättade det hela. På den tiden var ingredienserna förutom de vi har idag, även peppar, kardemumma, anis, fänkol, cederolja, citron- och pomeransskal.
Redan på 1800-talet före Kristus, avnjöt denna kaka. De romerska krigarna i Mesopotamien fick med sig pepparkakan ut i fält när de skulle strida och resa långt. Pepparkakan har egenskapen att den är mycket hållbar och inte möglar så den var utomordentligt bra som proviant vid långa resor för de hungriga soldaterna.
Alla har vi väl hört att man blir snäll av att äta pepparkakor. Unionskungen Hans av Sverige, Norge och Danmark som regerade mellan år 1497 och 1501 var ofta på mycket dåligt humör. Han blev ordinerad pepparkakor av sin doktor då ryktet sade att man blev glad om man åt dem. Uppgifter från apoteket i Köpenhamn visar att det skickades kilovis med pepparkakor till det kungliga slottet och till kung Hans. Därmed föddes myten om att man blev snäll om man äter pepparkakor.
Källa: Lyckas Med Mat
Jultomten
Tomten kallas även tomtevätte. I Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan.
Tomten var en slags skuggbonde med övernaturliga krafter som såg till att gården har lycka med sig. Han antogs ofta vara den förste mannen som odlade upp just den gården, och som inte kommer till ro efter döden, utan hela tiden måste se till "sin" gård.
Han visade sig ogärna, men beskrivs som en äldre man och mindre än människor, ofta med vitt skägg, grå kläder och luva. Det var viktigt att hålla sig väl med honom och inte förarga honom på något sätt. Tomten hade ett vresigt temperament och kunde hämnas om man exempelvis misskötte djuren eller behandlade honom respektlöst. Framför allt vakade han över djuren i stall och lada.
Som tack för hans arbete gav man tomten en skål gröt. Enligt en senare tradition skulle han vara särskilt förtjust i risgrynsgröt, som därför även kallas tomtegröt.
Till sägner om tomten hör hur han i vrede dräper en ko när han inte får en klick smör i sin gröt, eller hur han belönas med nya kläder, vilka dock gör att han anser sig för fin för att fortsätta med sitt arbete. Det säger även något om bondesamhällets värderingar att tomten, gårdens skyddsväsen, är en man, medan skogsrået, vildmarkens skyddsväsen, är en kvinna.
Källa: Wikipedia
Julafton
Vi firar jul till minne av Kristi födelse. Exakt när Jesus föddes, det vet man inte, men traditionen är att man firar det den 25 december. Man började inte fira denna händelse förrän efter några hundra år. De första som firade var romarna på 300-talet, efter att ha övergått till den nya religionen. Eftersom man innan hade dyrkat en solgud, ersatte man firandet av hans födelse (den 25 december) med att fira Jesus födelse istället.
I Sverige började man fira jul på 1100-talet, men man hade länge hållt fester vid vintersolståndet. Vikingarna hade till exempel midvinterblotet, där de offrade till gudarna. Ordet jul är ett gammalt forndordiskt ord, och förknippades med den högtid som förmodligen låg runt den tidpunkt som man firade midvinterblotet. Eftersom de nya kristna högtiderna ersatte de gamla, övergick ordet till att förknippas med det kristna firandet, vårt julfirande.
När Sverige var katolskt skulle man fasta innan jul, fram till den 24 december. När fastan var över åt man en enklare måltid. Dagen efter åt man en festmåltid för att fira Jesus födelse. När Sverige blev protestantiskt försvann julfastan och man började äta festmaten redan på julaftonskvällen. Här i Norden har vi sedan fortsatt att fira jul den 24 december.
På 1700- och 1800-talet tog julfirandet fart i Sverige. Det var borgarna och adeln som var först med att fira julen som vi är van att se den idag, med julklappar, julbord och julgranar. Man inspirerades av främst Tyskland, där julfirandet blivit väldigt stort. I början av 1900-talet var julfirandet vida spritt över Sverige, men hade fortfarande en mer religiös ton än den kanske har idag. Det julfirande vi har idag går mer ut på att äta god mat, mysa med familjen och att ge och få presenter. De flesta är lediga, och både juldagen och annandagen är röda dagar.
Källa: www.julenstraditioner.se
Juldrömmen
Bland åtskilliga kandidater är nog "White Christmas" den mest kända julsången. Den är skriven av Irving Berlin 1940 och inspelad av Bing Crosby 1942. Den handlar om att mycket snö passar på julen. På engelska sjunger man om en person som befinner vid Los Angeles vid juletid och längtar norrut, på svenska om en sjöman som längtar hem till Sverige vid juletid. "White Christmas" finns med i filmmusikalen "Värdshuset Fritiden från" 1942. På svenska heter sången Jag drömmer om en jul hemma.
Bing Crosbys inspelning är förstås den mest kända men alla från Elvis till Arvingarna har gjort den på engelska medan både Bertil Boo och Carola, bland många har spelat in den svenska versionen. För den som vill sjunga själv, lyder första versen så här:
I'm dreaming of a white Christmas
Just like the ones I used to know
Where the treetops glisten
and children listen
To hear sleigh bells in the snow
Källa: Wikipedia