Än har simhoppet inte sviktat
Med nerver som inte sviktade blev hon vårt stora hopp. Vid OS 1972 hoppade Ulrika Knape rakt in i svensk idrottshistoria.
- Du måste våga slå dig. Simhoppning gör ofta ont, förklarar Ulrika Knape som fyller 50 i dag. Foto: Pressens Bild
Foto: Fotograf saknas!
Nästan 33 år har passerat sedan de oförglömliga tv-inslagen från OS
i München 1972. Finalen i svikthopp för damer var avklarad och televerkets växel brakade ihop när 6 000 tv-tittare samtidigt ville skicka grattistelegram till den 17-åriga guldolympiern från Göteborg.
Vann som 12-åring
Redan som 12-åring hade hon tagit sin första av sammanlagt 43 SM-titlar. Och som 14-åring vann hon Europacupen i Italien.
Efter München-OS fortsatte den unga göteborgskan att samla på sig medaljer i mästerskap efter mästerskap. Tills hon plötsligt en dag bara försvann från allt vad hopptorn, svikter och strålkastarljus hette.
- Jag var faktiskt bara 21 år när jag lade av för att läsa till idrottslärare. Det var kanske lite tidigt, men jag hade inget val. Jag var helt enkelt tvungen att ha en utbildning för att försörja mig. Det fanns inga pengar i simhopp på den tiden.
I dag skulle sponsorerna ställt sig i kö redan efter OS-guldet. Men att då skriva på ett reklamkontrakt hade portat henne från OS-deltagande i all framtid.
Ordförande
Sedan januari i år är Ulrika Knape ny förbundskapten för svensk simhoppning, vilket tar halva hennes arbetstid. Den andra halvan går åt till att vara idrottslärare i Bregårdsskolan hemma i Karlskoga. De fem, sex timmar i veckan som blir över tränar hon dottern Anna Lindberg, svensk simhoppnings nya stjärna, som efter ett par skadedrabbade otursår nu är på väg tillbaka.
Så jobbar vi med nyheter