En by i väntan på rivning
Till nyår ska det sista huset vara tomt. Sedan ska de jämnas med marken och asfalten rivas upp.
Foto: FREDRIK JONSON Här har familjer bott och verkat. Bostäder i skuggan av kraftledningarna.
Foto: Fotograf saknas!
I dag är det tyst och tomt. Sånär som på ett hus.
Det är en ganska märklig känsla att vandra omkring bland de tio husen. Här har familjer bott och verkat.
Nu är det tyst och stilla.
I sandlådan ligger leksakerna kvar. Som om barnen gjort en kort paus.
Transformatorstationen och ställverket är sedan flera år tillbaka fjärrstyrt. Och personalbostäderna fyller inte längre någon funktion.
-Det här var som ett litet samhälle för sig, säger Våge Andersson, som bodde och verkade i Forsby i 33 år.
-Nu ska det vara utrymt till den sista december.
Det var i början av 1950-talet som dåvarande Statens vattenfallsverk uppförde ställverket och transformatorstationen vid Forsby.
<br><span class=MR>Gammalt kärr</span>
Mark köptes sedan in av Tångstad gård och där på höjden ovan Strömmen uppfördes det ett antal tjänstebostäder.
I mitten på 50-talet var fem hus klara och successivt byggdes den lilla byn ut. De sista husen uppfördes en bit in på 1970-talet.
-Lekplatsen uppfördes vid ett gammalt kärr som man fick fylla ut, säger Våge Andersson.
Själv kom han första gången till området i slutet på 50-talet. Då jobbade Våge Andersson vid transformatorstationen i Eksund, men fick ofta rycka in vid Forsby.
Från och med 1970 blev det permanent.
<br><span class=MR>Eget vattenverk</span>
-Det var bortåt 40 personer, både vuxna och barn som bodde här, säger Våge Andersson.
-Vi hade ett eget vattenverk vid Strömmen och elen fick vi från ställverket. Men inte gratis.
Då hade det lilla området även egna fastighetsskötare som bland annat skötte det mesta i trädgårdsväg. Och om elden var lös, kunde de boende bekämpa den själva.
-Vi hade en egen brandkår som var fullt utrustad, säger Våge Andersson.
-Några av oss hade till och med rökdykarutbildning.
<br><span class=MR>Industrimark</span>
I Norrland växte det upp hela byar i anslutning till ett nytt kraftverk. Men i vår del av landet är nog bostäderna vid Kimstad de sista i sitt slag.
Marken bostäderna står på är klassad som industriområde och för ägaren har varken den eller husen någon funktion att fylla.
-Vi kommer att lägga ut rivningen på anbud, säger Bo Jonsson vid Vattenfall Fastigheter.
-Sedan ska vi återställa området som det såg ut innan det byggdes.
Utflyttningen började för snart tre år sedan.
Våge Andersson och hustru Ulla Carin flyttade ut i år, lagom till sommaren. Även om personalbostäderna har varit en stor del av deras liv, finns det ingen bitterhet.
-Nej, vi har känt till vad som skulle komma i två års tid, säger han.
-Mycket hade börjat att förfalla och det var inte mycket till underhåll. Så det känns bra.
Innan vi ger oss av gör vi en sista runda mellan husen. Vid ett har någon glömt en svensk flagga ute på altanen.
Persiennerna är neddragna.
Flaggan är fransad av väder och vind.
Så jobbar vi med nyheter