Videon är inte längre tillgänglig
Som NT kunde berätta i gårdagens tidning var det äntligen dags för huvudförhandlingen i den segdragna ärendet om djurparkens tillstånd att få avleda vatten från Lövsjön till parkens alla konstgjorda dammar under säsongen.
Redan i början av 2012 startade processen och rådmannen Lena Pettersson såg sig föranlåten att be om ursäkt för den utdragna handläggningstiden.
Nu är det dock mindre än en månad kvar innan djurparken får veta om man får sitt tillstånd att tappa sjön på vatten eller ej. Och vilka villkor som i så fall är förknippade med tillståndet. Den 25 september faller domen.
Majoriteten av sakägarna vid rättegången representerade Naturhistoriska museet och länsstyrelsen i Sörmland; två myndigheter som båda vill stoppa vidare uttag från Lövsjön, eftersom man menar att det negativt påverkar Natura 2000-områden som finns vid sjön.
Men även länsstyrelsen i Östergötland var närvarande. Den vill ge djurparken sitt tillstånd. Däremot berättade handläggaren Matts Claesson att man under ärendets gång skärpt kraven på de villkor som bör vara förenade med tillståndet. Man har tidigare krävt att domstolen fastställer en lägstnivå på sjöns ytvatten, men nu vill man dessutom att ett minimiflöde för Ramundsbäck-Vretaån fastställs. Detta eftersom de är av vital betydelse för växt- och djurlivets välbefinnande i Natura 2000-området och naturreservatet Fjällmossen. Det naturligt sura vattnet i myren kräver tillskott av friskt sjövatten för att betingelserna i myren ska vara gynnsamma och det vattnet kan bara komma från Ramundsbäck.
Under huvudförhandlingen kunde djurparken presentera helt färskt material, som varken rätten eller sakägarna haft en möjlighet att studera i förväg. Den visade nivån på Nävsjön från oktober 2012 till dags dato. Mätningar har gjorts dagligen av SMHI på uppdrag av djurparken, ett material som efterfrågats under handläggningens gång.
– Att vi inte fått fram materialet tidigare beklagar vi men vi har helt enkelt fått det först nu trots att vi efterfrågat det länge, sa parkens miljöjurist Göran Sjöblom.
Mätningarna visar att nivån varierar i sjön rätt ordentligt med höga nivåer vinter och vår och låga nivåer sommar och höst, men aldrig att den går under den nivå som betraktas som ett riktvärde, nämligen 84 meter över havet. Just nu är nivån mycket låg och mätresultatet för gårdagen var ändå 20 centimeter över riktmärket.
Men mest diskuterade deltagarna hur flödet i Ramundsbäck-Vretaån påverkas av ett lågt vattenstånd, även om det inte går under riktvärdet. Djurparken menar att det inte kan påverka flödet där medan representanterna från Naturhistoriska museet och länsstyrelsens i Sörmland menade att det gör det.
Rätten beslöt därför att göra syn på platsen, när själva förhandlingsdelen var klar. Och när man efter en halvtimmes bilfärd nådde fram till platsen där Ramundsbäck börjar sitt lopp ut från sjön kunde rättens ledamöter konstatera att den i stort sett var uttorkad. Något flöde att tala om fanns inte. Lite stillastående vatten var allt. Hur detta påverkar rätten återstår att se.
Vid huvudförhandlingen preciserade också djurparken vilken nivå man är villig att acceptera som lägsta nivå för att få ta ut vatten från sjön – man föreslog just 84 meter över havet och inte under det. En siffra som man trots påstötningar tidigare inte preciserat.
När det gäller att fastställa ett minimiflöde i Ramundsbäck finns inget material att luta sig mot eftersom inga mätningar är gjorda. Något förslag på detta kom inte. Däremot krävde samtliga närvarande sakägare att ett sådant ska fastställas av domstolen om djurparken får tillstånd att tappa Nävsjön på högst 100 000 kubikmeter vatten varje år.