Men tiderna förändras och platserna blir färre, och man får i stället fråga sig; vilka förtjänar en andra chans och vilka förtjänar den inte?
De två stora partierna, moderaterna och socialdemokraterna, tycker inte att de med fullständiga gymnasiebetyg ska ha samma rätt till en andra chans som de med ofullständiga betyg, eller som helt saknar betyg från gymnasiet. De vill inte slösa skattepengar på ungdomar som redan är godkända.
Men jag kan inte förstå logiken i att "Pelle" som skolkar från varje lektion, ska gå före "Amanda" som kämpar för varje G och VG. Säg att Amanda bor med en ensamstående, sjukskriven mamma och måste jobba extra i närlivsbutiken varje kväll för att få ekonomin att gå ihop. Hon kanske inte alls orkar tänka på vad hon vill bli efter gymnasiet, men ändå kämpar för att klara av alla ämnen helt okej.
Efter gymnasiet kanske det ser annorlunda ut. Amanda kanske har tid att känna efter. Hon kanske vill bli läkare för att hjälpa sin sjuka mor. Ska hon då hindras för att Pelle tar hennes plats? Var Pelle smartare som struntade helt i betygen? Jag kan förstå att politikerna hellre ser att ungdomar kommer ut i jobb än studerar onödigt mycket. Det kostar ju pengar för politikerna. Det kanske påverkar deras egna tunna plånbocker. Nej, vi vill ju inte att de ska behöva vända på kronorna.
Jag skänker dock gärna en femma extra varje månad för att såna som Amanda ska få en extra chans.
Jonas Palm011-200 000ung@nt.se