43 miljoner för mikroskop

Om ett år ska den stå klar, Fysikhusets nya tillbyggnad. Under jord finns då ett fyra meter högt elektronmikroskop, och ovanför en spektakulär symbolbyggnad, en ny mötesplats.Mikroskopet placeras med fördel under jord eftersom det är extremt känsligt för vibrationer, ljud, klimatändringar och elektromagnetiska fält. En kulvert kommer att förbinda den nya byggnaden med Fysikhuset.- Vi ska gjuta det fundament som instrumentet ska stå på direkt på berget, säger Per-Åke Peterson, projektchef på Akademiska hus, som räknar med att det måste schaktas, spontas och eventuellt sprängas för att mikroskopet ska få plats.- Vi kanske också måste lägga om högspänningsledningar. Vi undersöker nu hur magnetfälten fortplantar sig under jord och hur det eventuellt kan påverka instrumentet, säger han och påpekar att alla formella beslut gällande byggplats ännu inte är fattade. Forskare utifrån på besök
Per Persson, forskare och mikroskopist på institutionen för fysik, kemi och biologi, tror att det om ett år kanske finns två-tre likvärdiga mikroskop i hela Europa. - Vi kommer säkerligen att få många besök av forskare utifrån, säger han.Det som främst skiljer det nya mikroskopet från de som redan finns i Fysikhuset är den extremt bra upplösningen. - Vi hoppas på att kunna se materialens kristallina struktur. Hur atomer binder till varandra, eller inte binder.Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik, inflikar:- Att veta exakt var grundämnena sitter hjälper oss att förstå hur material fungerar. De menar att materialforskningens tillämpningsområden är många.- Överallt finns det ytor som kräver sina speciella egenskaper som sensorer i bilar, solceller, kirurgiska implantat, dataminnen eller kontakter, förklarar Lars Hultman.- I dag görs ju allt mindre transistorer för att de ska bli snabbare och snabbare. Det krävs allt mer extrema instrument för att se hur allt hänger sammans, säger Per Persson.Blinkning till Tolkien
Fysikerna på Linköpings universitet verkar ha ett gott öga till Tolkiens alver i Sagan om ringen. Det nya elektronmikroskopet får namnet Arwen. - Det mikroskop vi använder oss av i dag kallar vi Galadriel, som är en annan av Tolkiens alver, förklarar Per Persson. Ovanpå den underjordiska anläggningen ska resas en byggnad i betong eller stål.- Den ska både symbolisera atomerna i materialen och gestalta spetsforskningen som bedrivs här på LiU, säger Per-Åke Persson. - Tillsammans med universitetet, arkitektbyrån Tham och Videgård Arkitekter har vi tagit fram ett förslag med vad vi kallar ett särskiljande arkitektoniskt utseende, fortsätter han. En naturlig mötesplats
Bildspel på väggarna och glasöppningar i marken kommer att visa de förbipasserande den verksamhet som pågår. - Med gluggarna i taket kommer vi att bli bland de mest granskade forskarna i Linköping, skämtar Per Persson.Lars Hultman hoppas att den konstnärliga överbyggnaden blir en naturlig mötesplats. Här sker en stor genomströmning av folk, en busshållplats ligger precis intill.- Jag skulle gärna kalla den korsvägar eller Crossroads eftersom vi har många utländska studenter och ständigt bryter ny markCrossroads, efter Robert Johnsons bluesklassiker?- Ja, varför inte? Jag gillar blues, säger Lars Hultman.

43 miljoner för mikroskop

Snart börjar det schaktas vid Fysikhuset på Linköpings universitet. Där ska Europas modernaste elektronmikroskop installeras.