Cancersjuka tvingas vänta på behandling

Brist på patologer tvingar opererade för cancer att vänta i fyra till sex veckor innan de kan påbörja sin behandling.

Anne-Charlotte Mengel.

Anne-Charlotte Mengel.

Foto: Pia Molin

LINKÖPING 2010-04-06 00:00
Stor brist på patologer i LinköpingPatienterna har innan de läggs på operationsbordet ofta redan väntat minst lika länge, på provsvar och undersökningar.Det innebär att det hinner gå mellan tre och fyra månader från det att en person känner en knöl i, exempelvis, bröstet till dess att onkologen kan börja behandla.- Det är absolut inte rimligt, tycker Claes Juhlin, chef för kirurgkliniken på US och pekar ut patologen som den främsta orsaken till långa väntetider.Ring och klaga
Pernilla Gunnarsson som arbetar som sjuksköterska på bröstmottagningen, kirurgkliniken på US, har kontakt med många oroliga bröstcanceropererade.- Det är för lite folk på patologen, säger också Pernilla Gunnarsson som uppmanar oroliga patienter att ringa och klaga hos landstinget.- Vi kan inte göra något.Ann-Charlotte Mengel är verksamhetschef på patologen, US. Hon är den förste att beklaga väntetiderna och säger att klinikens mål är att alla prover ska bedömas, och vara besvarade inom en vecka. Men med bara hälften så många patologer på plats som kliniken skulle behöva ha, varav ett flertal är småbarnsföräldrar som självklart både är föräldralediga och "vabbar" (vårdar sjuka barn), så klarar man bara målet i de fall där ett snabbt svar är avgörande för behandlingen.Väntetiderna har gått upp och ned i många år. Men i februari var de extra långa av olika skäl, enligt Ann-Charlotte Mengel.- Det är ett elände, säger patologen Siv Doré om de långa väntetiderna, ändå jobbar hon och kollegerna över nästan jämnt.- Även om väntan inte försämrar behandlingsresultatet är det självfallet psykiskt påfrestande att behöva gå så länge, säger Siv Doré.Patologer är en bristvara både i Sverige och utomlands. Platsannonser ger få eller inga svar och bemanningsföretagen har inte heller många patologer att erbjuda.Optimism trots allt
- Det blir bara värre och värre, säger Ulrika Hansson om bristen.Hon är ordförande i Svensk förening för patologi som ligger under Svenska läkarsällskapet. Ulrika Hansson förklarar bristen med stora pensionsavgångar ihop med fler prover per patient och varje prov tar mycket längre tid att analysera i dag.Landstingen har framför allt inte tagit sitt ansvar för att inrätta utbildningstjänster för läkare i patologi, kritiserar hon och nämner skräckexemplet Uppsala där Akademiska sjukhuset behöver anställa nio patologer. Ulrika Hansson förutspår en svår brist på patologer i minst tio år till.På patologen US, är Ann-Charlotte Mengel mer optimistisk. Skälen är framför allt sex ST-läkare, läkare som specialistutbildar sig, på kliniken. Det är rekord i antalet utbildningsläkare för patologen.De drar redan i dag ett tungt lass, och blir ännu viktigare när de som färdiga patologer kan jobba helt självständigt.Klinikens enträgna rekryteringsförsök har också resulterat i napp. Två nya patologer förstärker snart kliniken, en som anställd, den andre som vikarie.I syfte att korta väntetiderna läggs också allt fler patologuppgifter ut på biomedicinska analytiker. Kliniken fick nyligen pengar för att utöka den yrkeskåren med två personer.- Det gör att vi kommer att kunna ge provsvar snabbare, säger Ann-Charlotte Mengel.Fotnot: Patologi är läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras, genom analys av molekyler, celler, vävnader och organ.
Fakta Sex av fjorton är ST-läkare
Av 14 patologer i landstinget i dag är sex stycken ST- läkare, det vill säga läkare under specialistutbildning.ST-läkaren får inte bedöma prov ensam utan handleds av en specialiserad patolog.Utbildningen till patolog tar fem år. Det är först i slutet av utbildningstiden som ST-läkaren kan bedöma och svara självständigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om