I biogasstaden Linköping står en av transportforskningens stora världsstjärnor, den brittiska professorn Julia King, och svär i kyrkan.
- Vi tänker inte satsa på biobränslen, det är tveksamt hur hållbara sådana bränslen egentligen är, säger hon avfärdande.
Hennes presentation av hur Storbritannien ska klara av att skära ner vägtrafikens koldioxidutsläpp med 90 procent till år 2050 visade mycket tydligt att världens länder har olika förutsättningar, och därmed väljer olika vägar mot en hållbar framtid.
Olika synsätt
I Sverige med våra stora skogar ser vi biobränslen som en självklar resurs, och vi har också blivit duktiga på att framställa biobränslen ur annat organiskt material som till exempel slakteriavfall och matrester. I det mer tättbefolkade Storbritannien har man en annan syn på skog och natur, och är skeptisk till att utnyttja den för energiproduktion.
Å andra sidan har britterna sett sina unika möjligheter, och ligger långt framme när det gäller vindkraftsparker längs kusterna och utveckling av våg- och tidvattenenergi.
Ambitiösa mål
Men Storbritannien har en lång väg att gå mot ett hållbart samhälle. Merparten av landets energi kommer från kraftverk eldade med fossilt bränsle, och utsläppen från den täta vägtrafiken är stora. Trots det arbetar UK Committee on Climate Change, som är rådgivare åt regeringen, för att Storbritannien ska reducera sina koldioxidutsläpp med 80 procent till år 2050.
Max 2,5 ton koldioxid
- För att vi ska rädda klimatet får varje människa inte släppa ut mer än 2,5 ton koldioxid per år. I dag släpper en genomsnittlig person i vårt land ut 11-12 ton per år. Så vi måste ner 80 procent, och vi har satt år 2050 som mål, sade Julia King.
Men eftersom vissa sektorer, som flyget, inte kommer att kunna pressa ner sina utsläpp så mycket så vill man sätta ännu mer press på vägtrafiken. Där ska växthusgasutsläppen ner med 90 procent till 2050.
I ett första steg vill man bygga ut kollektivtrafiken, få folk att köpa bränslesnålare bilar och lära ut ecodriving. Men det stora språnget bort från den fossildrivna vägtrafiken ska ske med elbilar.
- Tekniken med bränsleceller är för outvecklad och biobränslen är vi tveksamma till. Då återstår bara elbilar.
Bygger ut kärnkraft
Redan 2020 vill man ha 1,7 miljoner elbilar på de brittiska vägarna.
- 97 procent av alla bilresor är kortare än 80 kilometer, så räckvidden är inga problem. I dag gör batterierna elbilarna dyra, men vi räknar med att priset ska sjunka rejält, fortsatte Julia King.
Men för att elbilarna ska kunna susa runt utan att släppa ut några växthusgaser krävs en förnybar elproduktion. Hur ska Storbritannien lösa det? Julia Kings svar var inte helt okontroversiellt:
- Vi måste bygga om hela vår energiproduktion och satsa på förnybar energi, kärnkraft och koldioxidlagring vid våra kolkraftverk, svarade hon.