När utredningen om mordet på Maud Johansson, som anmäldes saknad i oktober 2005, körde fast i de sjörika skogarna runt Godegård valde polisen att ta ett ovanligt steg: Rikskriminalpolisen kontaktades och uppmanades att genomföra en bevisprovokation som skulle få den misstänkte mördaren att avslöja var han gömt kroppen.
Avböjde erbjudande
Provokationen gick ut på att en hemlig polisagent skulle lura i den misstänkte 53-åringen att det fanns åtskilliga tusenlappar att tjäna på att avslöja gömstället. 53-åringen nappade inte på erbjudandet.
Polisen valde då, med åklagarens godkännande, att trappa upp provokationen. 53-åringen fick intrycket att "kriminella ryssar" var angelägna om att kroppen skulle hittas.
Det dröjde inte många timmar förrän detta fick den uppskrämde och narkotikapåverkade 53-åringen att avslöja att kroppen låg nedgrävd i en gödselstack utanför Godegård.
Ansvarig för provokationen var kammaråklagare Helene Gestrin:
- Jag kan inte se att vi hade hittat kroppen om vi inte hade genomfört någon form av provokation.
Juridiska turer
En närmare fem år lång polisutredning var till ända och den mördade kvinnans anhöriga fick äntligen visshet.
Men det var, skulle det visa sig, bara startpunkten på en serie komplicerade juridiska turer.
Linköpings tingsrätt accepterade utan vidare polisens upplägg och dömde 53-åringen för mord till fängelse i tio år.
Göta hovrätt betvivlade inte heller att det verkligen var 53-åringen som bragte Maud Johansson om livet. Men domstolen ansåg, med hänvisning till Europakonventionen, att hans rätt till en rättvis rättegång hade kränkts.
Domstolen ansåg att påtryckningarna under provokationen var "oproportionerliga". Som plåster på såren fick 53-åringen sitt straff sänkt till sju års fängelse.
RÅ tar avstånd
Men det tog inte slut där.
Nu har fallet nått högsta rättsinstans. Trots att Riksåklagaren, RÅ, motsatte sig att målet togs upp till ny prövning valde Högsta domstolen att meddela 53-åringen prövningstillstånd. Det innebar en framgång för advokaten Anders Berglund:
- Provokationen gick långt över gränsen. Poliser maskerade sig till ryska gangstrar. Samtidigt var min klient kraftigt drogad.
Ändra riktlinjer
Inför rättegången har landets högste åklagare, Riksåklagaren Anders Perklev, oväntat gjort klart att även han tar avstånd från det sätt på vilket delar av provokationen genomfördes.
- Det har varit antydningar till att något otrevligt skulle hända om han inte gjorde som de sade, säger överåklagare Nils Rekke, vid Riksåklagarens kansli.
I ett yttrande till HD skriver RÅ att han ska verka för att liknande provokationer inte kommer att användas igen.
Anders Perklev aviserar också att han tänker ändra Åklagarmyndighetens riktlinjer för att göra klart "inom vilka ramar" en bevisprovokation ska genomföras.
- Bevisprovokationer ska ske under former som inte innehåller tvång eller hot, säger Nils Rekke.
Straffeftergift
Den avgörande fråga som Högsta domstolen ska ta ställning till är om bevisprovokationen innebar att 53-åringens rätt till en rättvis rättegång blev "oåterkalleligen undergrävd".
Om HD anser att så är fallet kan följden bli att 53-åringen får så kallad straffeftergift - det vill säga helt slipper straff.
Skulle det överensstämma med det allmänna rättsmedvetandet om en mördare slipper straff?
- Det är en hypotetisk fråga. Men jag är inte alldeles övertygad om att en sådan dom skulle bli omedelbart accepterad som rimlig, säger Nils Rekke.