Kvinnor drar sig för att anmäla våld

Varje dag anmäls i genomsnitt fyra fall av misshandel mot kvinnor i Östergötland. Men mycket tyder på att mörkertalet, trots ökad anmälningsbenägenhet, fortfarande är stort.

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Linköping 2012-03-08 00:00

År 2011 anmäldes 1 371 fall av misshandel mot kvinnor i Östergötland. I en klar majoritet av de anmälda fallen var den drabbade kvinnan bekant med offret.

Kammaråklagare Helene Gestrin, specialist på att leda utredningar om relationsvåld, menar dock att långt i från alla misshandelsfall mot kvinnor anmäls till polisen.

- Det mesta kommer inte fram. Mörkertalet är större än i andra sorters våld. Det finns så många olika aspekter som spelar in: Det är våld som inträffar bakom stängda dörrar och det finns lojalitetskonflikter. Det är kanske maken, barnens far, som har slagit. Det är den kvinnan håller av som slår.

Katinka Ingves, anställd vid kvinnojouren Ellinor i Linköping, bekräftar åklagarens bild:

- Det finns fortfarande ett stort mörkertal. Bara en tredjedel av de 270 kvinnor som vi hade kontakt med förra året hade gjort en polisanmälan vid tidpunkten för den första kontakten med oss.

Fler motiverade
Undersökningar som Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort visar att antalet kvinnor som uppger att de har utsatts för våld av en man har legat ganska konstant under de senaste åren. Men samtidigt har antalet polisanmälningar ökat, vilket trots allt tyder på att fler kvinnor än tidigare känner sig motiverade att anmäla det som hänt.

- Det polisen kan göra för att minska mörkertalet är att visa en öppen attityd. Det handlar om att alltid vara villig att ta emot och lyssna på brottsoffer som lever med våld i en nära relation, säger Helene Gestrin och fortsätter:

- Polisen måste vara beredd på att kvinnan kanske inte är beredd att berätta första gången. Det kanske dröjer till den nionde gången som polisen rycker ut som kvinnan orkar berätta.

Bryter våldsspiral
Att öka anmälningsbenägenheten har varit ett uttalat mål i den handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen antog 2007. Ambitionen har varit att synliggöra problemet och i större utsträckning lagföra männen som slår. Målet har också varit att hjälpa de utsatta kvinnorna.

Enligt Brå är den främsta anledningen till att misshandlade kvinnor inte anmäler att de känner rädsla och oro. Men vissa kvinnor uppger även att de inte tror att en anmälan tjänar något till.

- Det kan bryta våldsspiralen i ett förhållande om man anmäler och det visar att man inte är villig att leva på det här sättet. En anmälan kan också leda till att båda parterna kan få hjälp. Det finns mycket hjälp att få både för kvinnan och för mannen, både på frivillig basis och när man döms, säger Helene Gestrin.

"Ganska vanligt"
Katinka Ingves vid kvinnojouren säger att många kvinnor inte vågar anmäla av rädsla för att mannen kan fortsätta begå övergrepp om bevisningen inte håller.

- Många är rädda för att en anmälan inte kommer att leda till åtal och fällande dom. Kvinnan kan vara rädd för att mannen kommer att fortsätta att göra livet surt för henne.

Samtidigt finns det kvinnor som vill få ett slut på övergreppen men som samtidigt inte vill att mannen ska få ett straff.

- En del kvinnor vill inte att mannen ska hamna i fängelse. Det är ganska vanligt.

Vanliga omständigheter vid relationsvåld

Våldet äger för det mesta rum inomhus, oftast i offrets bostad.

En berusad gärningsperson förekommer i hälften av våldshändelserna.

Nästan tre fjärdedelar av händelserna av misshandel ledde till synliga märken och en femtedel till skador som krävde sjukvård.

I drygt två tredjedelar av händelserna var förövaren en tidigare partner

Två av fem av de utsatta har hemmavarande barn.

Källa: Brottsförebyggande rådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om