Läkarnas varningar slopas

Läkare och annan vårdpersonal kommer från årsskiftet inte längre att kunna varnas när fel begåtts i vården. Nu ska krutet läggas på att hitta orsaken till varför något hänt, istället för att peka ut enskilda syndabockar.

Foto: Jan-Christer Persson

Linköping 2010-12-29 00:00

Chefläkare Christer Andersson på US är positiv till en ny lag som han menar främjar patientsäkerheten.

Första januari ersätts hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), med en patientsäkerhetslag. Den som från och med det datumet drabbas av en skada som orsakas i vården, ska anmäla det till Socialstyrelsen som har ansvar för att utreda det.

Prövotid
En följd av förändringen är att varning och erinran inte längre kan delas ut som disciplinåtgärd till vårdanställda. Men reglerna skärps när det gäller prövotid för medarbetare som gjort fel (se faktaruta). Legitimationen kan också dras in. Syftet med den nya lagen är att öka patientsäkerheten.

HSAN har bara behandlat anmälningar som rör enskilda vårdarbetare. Den som anmält till HSAN har också varit tvungen att precisera vem eller vilka i vården som gjort sig skyldiga till misstagen. Det har även legat på anmälaren att redogöra för vilka fel som har begåtts.

När Socialstyrelsen tar över efter HSAN spelar det inte längre någon roll om skadan som drabbat patienten är en följd av att en enskild anställd gjort fel, eller om orsaken är dålig organisation eller andra brister hos vårdgivaren. Nu behöver drabbade av misstag i vården bara beskriva vad det är som har hänt. Socialstyrelsen utreder därefter förutsättningslöst händelsen.

Inga syndabockar
Christer Andersson som är chefläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, är positiv till förändringen. Säkerheten ökar om man i stället för att koncentrera sig på enskilda individers misstag, tar fasta på vad som inte fungerar i organisationen, är han övertygad om.

Christer Andersson tar som exempel den tragiska dialysolyckan på Universitetssjukhuset 1983, som ledde till tre patienters död och att många fler svävade i livsfara.

En ensam sjuksköterska fick bära hela ansvaret när det egentligen var ett bristfälligt system som orsakade den tragiska händelsen, påpekar han.

Man skulle faktiskt kunna hävda, fortsätter Christer Andersson, att det bara var en tidsfråga tills någon skulle utlösa riskerna i det bristfälliga systemet, så att patienter skadades.

- Vi måste arbeta med våra system för att göra vården säkrare, betonar han och pekar på att det inte främjar förbättringsarbete att fokusera på individen och peka ut syndabockar.

Det skapar rädsla i vården med risk för att brister som borde ha anmälts inte blir anmälda, konstaterar Christer Andersson.

Christina från Linköping (som vill vara anonym) anmälde för ett år sedan behandlingen av en nära anhörig till HSAN. Det ledde till att en stafettläkare tilldelades en varning för att ha "åsidosatt sina skyldigheter i yrkesutövning."

Ingen garanti
Christina hade framgång med sin anmälan men välkomnar ändå den nya lagen som hon tror bättre främjar patientsäkerheten. Att en läkare varnas är ingen garanti för att vården blivit säkrare på den aktuella arbetsplatsen, påpekar hon.

När misstag begås ska självklart hela vårdsystemet ses över, tycker Christina.

- Hur ska man annars kunna veta varför det gick snett?

Fakta Nya patientsäkerhetslagen

Socialstyrelsen tar över ansvaret att pröva klagomål från patienter och anhöriga, som tidigare legat hos hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Nytt är att nu ska hela vårdsystem ska prövas, inte som tidigare enbart enskilda individers ansvar.

Disciplinåtgärderna varning och erinran som HSAN kunnat dela ut försvinner. Samtidigt skärps reglerna för prövotid (finns också i dag men används sällan) och återkallande av legitimation.

Har beslut fattats om treårig prövotid för en vårdanställd, ska det göras upp en prövotidsplan. Prövotiden är en skyddsåtgärd som föregår ett eventuellt beslut att dra in legitimationen. Följer den anställde inte prövotidsplanen är det skäl för att återkalla legitimationen.

En nyhet är att allvarlig brottslighet som inte har med en persons yrkesutövande att göra kan utgöra grund för återkallad legitimation, även utfärdande av ny legitimation. Vårdgivare är skyldiga att rapportera till Socialstyrelsen när anställda bedöms vara en fara för patientsäkerheten.

Landstinget ska varje år göra en patientsäkerhetsberättelse. Den ska redovisa vad som gjorts för att öka patientsäkerheten, även redogöra för uppnådda resultat.

Socialstyrelsen ska bli mer aktiv med att göra tillsyn hos vårdgivare. Brister kan leda till att vite (böter) utdöms.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om