När rättegången inleddes klockan 09.00 på tisdagen samlades åhörarna kring ingången till rättssal tre. De drygt 40 åhörarplatserna fylldes snabbt.
47-åringen fördes via en bakdörr in i rättssalen under bevakning av två häktesvakter. Han hade inga synbarliga problem att själv gå fram till sin plats framför rättens ledamöter.
Några hjälpmedel, i form av rullstol eller rollator, behövde han inte använda.
Kammaråklagare Marianne Staaf anklagade 47-åringen och tre av hans familjemedlemmar för att ha lurat till sig omkring 5,4 miljoner kronor i assistansersättning från Försäkringskassan och Linköpings kommun.
Brottsligheten, som enligt åklagaren byggde på att 47-åringen spelade svårt funktionshindrad, pågick i sex år utan att myndigheterna fattade misstankar.
Anonyma tips
Anonyma tips om att 47-åringen bara simulerade fick inte Försäkringskassan att dra in stödet.
Åklagaren menade att det var 47-åringens egna beskrivningar av sitt hälsotillstånd - och inga egentliga medicinska fynd - som låg till grund för läkarintygen som gav honom rätt till personlig assistans.
- Intygen har baserats på hans (47-åringens) egna uppgifter. Läkarna har inte ställt en objektiv diagnos, sade Marianne Staaf.
Detta påstående fick 47-åringens advokat, Mikael Abrahamsson, att avbryta åklagaren och protestera:
- Var någonstans framgår det?
Åklagaren replikerade omgående:
- Jag talar sakframställningsvis om att det är på det sättet.
47-åringen, hans före detta hustru och två vuxna söner följde rättegången under sammanbiten tystnad. 47-åringen satt orörlig och lyssnade när åklagaren lugnt och metodiskt gick igenom den skriftliga bevisningen.
Inte ens när Marianne Staaf berättade om hur det misstänkta fusket uppdagades visade 47-åringen någon sinnesrörelse. Det var den 24 maj förra året som en 27-årig kvinna med utländsk bakgrund ringde till polisen och berättade att hon hade farit illa när hon arbetade som personlig assistent åt 47-åringen.
27-åringen hade kommit till Sverige i april 2011 under löfte om att hon skulle få arbeta med funktionshindrade. Det var dock först när hon kom till Sverige som hon fick reda på att hon endast skulle arbeta åt 47-åringen.
"Hushållerska"
27-åringen fick bo ensam, avskärmad från det övriga samhället i en lägenhet i Linköping dit 47-åringen kom varje dag.
- Han var där på dagarna och åkte hem på kvällarna, sade åklagaren.
Men enligt 27-åringen, som kommer att vittna senare under rättegången och framstår som åklagarens huvudvittne, var inte 47-åringen funktionshindrad.
27-åringen fick i stället passa upp på honom under dagtid och ska, enligt egen utsago, ha blivit såväl hotad som misshandlad och utsatt för sexuella övergrepp.
- Hon var hans hushållerska, sade åklagaren.
Ingen lön
Någon lön för sitt arbete fick inte kvinnan. Lönen som betalades ut för personlig assistans gick i stället till 47-åringen, som förfogade över kvinnans bankkort.
- Hon fick inte disponera sin lön. NN (47-åringens namn) tog ut pengarna med hennes kort.
När 27-åringen, som sällan lämnade lägenheten i Linköping och förvägrades att delta i någon undervisning i det svenska språket, ringde polisen mådde hon dåligt.
- Hon stod inte ut längre och kontaktade därför polisen. Hon mådde så dåligt att polisen transporterade henne till den psykiatriska kliniken.
Marianne Staaf förklarade i går för rätten att hon inte betvivlar att 27-åringen talat sanning om att hon utsatts för brott. Men åklagaren anser sig inte kunna bevisa det i en rättegång. 47-åringen har själv förnekat anklagelserna.
Inga vittnen
- Det finns inga vittnen och ingen stödbevisning.
27-åringens berättelse blev dock starten på den omfattande utredning om misstänkt assistansfusk som ligger till grund för åtalet.
27-åringen lever i dag med skyddad identitet och vistas på hemlig ort.
- Hon jobbar i dag som personlig assistent åt en person som är handikappad på riktigt, sade åklagaren.
När rättegången fortsätter nästa vecka kommer de fyra åtalade, som samtliga nekar till brott, att få lämna sina förklaringar.