- Jag blir upprörd när man ifrågasätter våra patienters val, förklarar hon ett kritiskt brev hon skickat till landstingsrådet Marie Morell (M) och verksamhetschefen inom psykiatrin; Bengt-Olof Bengtsson.
- Ingen ifrågasätter att jag vill fortsätta gå till den vårdcentral jag alltid gått till, men våra patienters val ska ifrågasättas, säger Gunilla Pettersson som får stöd i sin kritik av arbetskamraterna på psykiatriska öppenvårdsmottagningen på Repslagaregatan i Linköping.
Psykiatrisk vård bygger ofta på långvariga relationer, framhåller psykiatriker Dejan Ivancevic. Han påpekar att det skapar oro och riskerar skada redan sköra individer, om patienter tvingas byta en sedan länge upparbetad vårdkontakt.
"Kränkande"
Det är inte privatiseringen i sig som han, Gunilla Pettersson och övrig personal här vänder sig mot. Det är sättet det sker på.
- Det är kränkande att patienter som redan bestämt sig för att stanna i den landstingsdrivna psykiatrin ska motiveras till att välja privatvården, säger Gunilla Pettersson om uppdraget som lagts på öppenvårdspsykiatrin och Capio.
Personal från båda håll har blivit ombedda att gemensamt träffa och samtala med patienter som bor i områden som tillfallit Capio i upphandlingen (se separat artikel), men som inte valt det privata vårdföretaget. Syftet är att få fler att gå över till Capio.
- Det är människor med en sjukdom men som för den skull kan för fatta kloka och genomtänkta beslut, säger Gunilla Pettersson.
"Är det ett sätt att försöka rädda ett ekonomiskt fiasko," undrar hon i brevet där hon också påpekar att "miljontals" skattekronor
i stället kunde "varit bas för ett nytt välbehövligt psykiatrihus och förbättrad befintlig vård."
Gunilla Pettersson jämför med om någon åker till Rejmes och köper en Volvo och så säger försäljaren att "det var inget bra val, du ska ha en Saab i stället... Men du kan komma tillbaka och köpa en Volvo om du inte är nöjd."
"Ingen valfrihet"
- De som vill byta har gjort det. Patienterna som är kvar vill gå hos oss, säger Gunilla Pettersson som tycker politikerna borde undra över varför så många vill stanna i den landstingsdrivna vården? Var är konsekvensanalysen? ifrågasätter hon och undrar också varför inte psykiatrins patienter omfattas av ett känt honnörsord för borgerlig politik:
- Det här visar att det inte finns någon valfrihet för våra patienter.