Det finns en schablonartad bild av våldtäkt som ofta ger en felaktig bild av verkligheten. Det är bilden av den okände gärningsmannen som
i skydd av nattens mörker överfaller en kvinna och under våld och hot tilltvingar sig sex.
Känd för offret
Den bilden vill bland andra Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet, ändra på. I en debattartikel i Svenska dagbladet på onsdagen skriver Svedin och två medförfattare att en våldtäkt kan se ut på många olika sätt men att det sällan förekommer särskilt mycket våld.
Enligt undersökningar gjorda vid Linköpings universitet sker över hälften av alla allvarligare sexuella övergrepp mellan ungdomarna själva - förövaren är alltså någon som offret redan känner och som ingår
i kompiskretsen. Många som drabbas försöker att hålla sina erfarenheter för sig själva då de är rädda för att det som hänt ska bli känt på skolan.
I ungefär hälften av alla allvarliga sexuella övergrepp var gärningsmannen en jämnårig person.
Kan förekomma hot
- Vi såg i våra undersökningar att nästan hälften av alla övergrepp som ungdomar över 18 år rapporterar om har begåtts av någon som är relativt jämnårig, säger Carl Göran Svedin.
När det gäller så kallade "kompisövergrepp" är dessutom risken större för att övergreppet fotograferas och sprids bland skolkamrater. Det förekommer att bilder av övergrepp används som hot eller utpressning för att tysta den drabbade eller för att tvinga henne att träffas vid fler tillfällen.
Våga fråga
Carl Göran Svedin anser att det krävs utbildningsinsatser för vuxna som arbetar med barn och efterlyser ett nationellt kunskapscenter som kan bistå med stöd och
hjälp både för de drabbade och för yrkesverksamma.
- Det är förstås viktigt att finnas till hands, vara nyfiken, fråga och lyssna. Och att visa civilkurage när någon mår dåligt, drar sig undan och är deppig. Man måste våga fråga.
Skolorna har handlingsplaner för mobbing. Det kanske vore en idé att även ha en handlingsplan mot sexuella övergrepp.
Om Carl Göran Svedin fick bestämma skulle BRIS (Barnens rätt i samhället) få pengar från staten så att organisationen har möjlighet att bemanna jourtelefoner dygnet runt.
- Ungdomar ringer ju inte under skoltid. De ringer under sena kvällar och nätter när de har ångest och behöver prata med någon.