Förra torsdagen meddelade försvarsminister Karin Enström (M) att flygvapnet får skaffa 60 nya stridsflygplan av typ Jas 39 Gripen E - även kallad Super-Jas.
Enligt tidigare beslut har dock Sverige möjlighet att avbeställa flygplanen om det senare visar sig att Schweiz låter bli att beställa 22 Gripenplan av samma typ.
Handlingsfrihet
Johan Tunberger, försvarsanalytiker och tidigare överingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att han räknar med att Sverige kommer att skaffa nya stridsflygplan även om det schweiziska parlamentet och
i förlängningen det schweiziska folket i en omröstning säger nej.
- Försvarsministern har sagt att Sverige skapar handlingsfrihet genom att beställa 60 i stället för 40 plan.
- Skillnaden täcker den schweiziska beställningen. Det tyder på att man försöker skapa en reservutgång för det fall att Schweiz backar ur.
Johan Tunberger har nyligen publicerat en artikel på Krigsvetenskaps-akademiens hemsida där han kritiserar regeringen för att köpa "Jas till varje pris".
Svagt flygvapen
- Min uppfattning är att beställningen av Gripen E kommer att medföra att flygvapnet blir antalsmässigt väldigt svagt. De stora pengar som det här kostar kommer att få kaskadeffekter för det övriga försvaret, säger han och fortsätter:
- Det kommer att drabba flygvapnet så till vida att man inte får ordning på sin basorganisation, man kommer inte att skaffa de luftvärnsrobotar som behövs. Dessutom får det enorma effekter för armén och marinen.
Vilka effekter tänker du på?
- Man övar inte i det som kallas högre förband, inte ens i bataljonsförband på mellan 800 och 1 000 man. Väldigt mycket av övningsverksamheten i försvaret äger rum på ytterst låg nivå, på plutonsnivå eller i bästa fall på kompaninivå. Därmed är armén inte stridsduglig.
- Till det kommer också svårigheterna med att finansiera det nya personalsystemet. Det kommer att bli betydligt dyrare än vad man har kalkylerat med.
Så vad borde regeringen göra i stället?
- Man borde behålla de nuvarande 100 flygplanen. Man borde skaffa ordentlig beväpning till dem och man borde se till att luftförsvaret kommer i balans med luftvärn, bassystem och stridsledning. Sedan måste man försöka lösa de problem som armén och marinen har med övningsverksamhet och materielanskaffning.
Kan man lösa problemen utan att öka försvarsanslagen?
- Nej, det går inte. Med en oförändrad anslagsnivå har vi en systemkollaps mycket snart. Allt pekar på att systemkollapsen kommer om några år. Då faller hela konstruktionen ihop.
Sverige satsar i år 42 miljarder kronor på försvaret. Enligt en opinionsundersökning som Sifo gjort på SVT:s uppdrag tycker 42 procent av de tillfrågade att försvaret ska förstärkas.